lördag 30 april 2016

Tankar om Är du regissören i ditt liv?


För några månader sedan frågade Therese Nilsson efter tips på bokbloggar som kunde tänka sig att skriva om hennes kommande bok Är du regissören i ditt liv? Jag tipsade då om Bokcirkel.se och för ett par veckor sedan fick jag boken i brevlådan.

Jag gillade genast omslaget. Det är stilrent och snyggt i blått, gult och vitt och jag känner igen författaren själv efter bilder jag sett av henne. I tankebubblan ser det ut som om hon likt E.T. cyklar i luften och hjulen är i själva verket klockor som stressar. Dessutom finns sex hashtaggar med talande ord som #självhjälpsbok och #förebyggande. Det känns modernt och fungerar som något av en innehållsdeklaration.

Therese Nilsson arbetar som utvecklingsstrateg, innovationsledare och hälsoinspiratör och är gift med Lars, som hon har tre döttrar med. Döttrarna har alla speciella behov som kräver regelbundna sjukhusbesök och dessutom flera aktiviteter som de behöver köras till. Låter det som om det är svårt att få vardagen att gå ihop?

Ja, självklart är det så. Det tyckte Therese kropp också. Hon vaknade plötsligt upp mitt i natten av en huggande smärta i bröstet och hon hade svårt att andas. Hennes man googlade att hon måste ha drabbats av en panikångestattack och det var startskottet för Therese nya liv, där hon själv tagit plats som regissör i sitt liv.

Hon blev sjukskriven i två veckor för utbrändhetssymptom och tack vare att hon är så otroligt strukturerad och lösningsorienterad räckte det faktiskt för att hon skulle komma upp på banan igen. Själv har jag flera vänner som varit sjukskriva i både månader och år, flera år till och med, men Therese tog kroppens tydliga signaler på allvar och bestämde sig för att förändra sitt liv och ta kommandot över det. Att hon har en förstående man och en tillmötesgående chef gjorde det enklare, men Therese har gjort en imponerande inventering av sitt liv för att komma fram till vad det är som behöver förändras för att hon ska må bra.

I boken får vi under ett halvår följa hennes väg till ett bättre liv och korta episoder ur vardagen ligger till grund för hennes agerande längs vägen. Det första hon gör att att mejla kollegorna på jobbet där hon uppmanar alla att faktiskt ta fikapauser, ställa rimliga krav på sig själva och våga säga nej. Det är  inga märkvärdigheter hon skriver, men ibland behöver man höra det och jag skulle vilja säga att det är saker som de allra flesta av oss behöver tänka på.

Just det här är bokens styrka. Det är som sagt inga märkvärdigheter Therese presenterar. Inget hokus pokus, inga obegripligheter och heller inga avancerade termer som är svåra att ta till sig. Tvärtom om; allt framstår som busenkelt. Om alla gjorde som författaren föreslår tror jag att andelen utbrända skulle minska radikalt.

Vi är många som arbetar för mycket, vill räcka till på alla fronter och inte lägger tillräckligt mycket tid på avkoppling och återhämtning. Genom Thereses bok påminns vi om att det är möjligt att förändra innan det är för sent och att göra det nu. Inte imorgon eller när vi hinner utan nu.

Mitt favoritkapitel i hela boken är nog det som heter 5:2 dieten. Det ringar in Therese personlighet, vår samtid och vikten av att reagera och agera på ett utmärkt sätt. Jag har läst det två gånger och jag log båda gångerna. Det är så vansinnigt träffande att det inte går att låta bli. Therese man vill gå ner några kilo i vikt för att orka cykla Vätternrundan och han bestämmer sig för att satsa på den populära dieten 5:2. Vid det här laget vet nog de flesta att det handlar om att man äter som vanligt fem dagar i veckan och fastar två. Under fastedagarna får man äta femhundra kalorier om man är kvinna. Therese bestämmer sig för att testa dieten tillsammans med sin man.

Men det funkar inte alls. Hon mår fasligt dåligt och håller på att svimma redan första dagen. Det som jag tycker är så underbart då är att hon slutar med dieten direkt. De allra flesta hade nog försökt i åtminstone ett par veckor innan de förkastat idén, men Therese som lärt sig lyssna på sig själv och är lösningsorienterad övergår till vanligt kost direkt. Det är så talande. Självklart är det så vi ska göra i hela livet. När något inte känns bra - gör något annat. Direkt. Gå inte och lid och vänta. Agera.

En annan sak jag gillar i boken är att varje kapitel avslutas med en fråga som ställs direkt till läsaren. Några av frågorna är:

  • Vad skulle hända om du kom fram till vad som tömmer dig på energi?
  • Vad skulle hända om du börjar ställa rimliga krav på dig själv?
  • Vad skulle hända om du avsätter tid för att varva ner?
  • Vad skulle hända om du börjar kommunicera vad du känner, tänker och vill?

Är du regissören i ditt liv? är väldigt lättläst självhjälpsbok (det står roman på baksidan, men jag skulle inte säga att det är en roman) och jag läste ut den på bara några timmar. Det enda jag inte riktigt gillar är att pappret är för vitt, men det är förstås inte författarens fel. Ett cremefärgat papper är mycket behagligare för ögat och gör att man slipper bli bländad. Språket flyter lätt och är lika strukturerat som Therese själv framstår som. Det är ingen djup och komplicerad bok, utan den är väldigt vardagsnära och lättillgänglig. Därför passar den många som är stressade och är på väg in i väggen.

Lyssna på Therese Nilsson innan det är för sent. Du kan också bli regissören i ditt liv.

fredag 15 april 2016

Skojigt med bokcirkelkväll kontra tv-kväll


Hos Sofie med Malin, Catrin, Fia, Cattis, Åsa Ö, Åsa K, Gerd, Sussie och Joanna

Det allra första vi pratade om när vi klev över tröskeln denna härliga vårkväll var att vi skulle missa mycket bra på tv medan vi pratade böcker, men vad det var vi skulle missa visade sig inte alls vara samma sak. Somliga tänkte på finalen av Sveriges Mästerkock och Uppdrag granskning medan andra tänkte på fotbollsmatcher. Det blev en ganska rolig diskussion. Och lite ovanlig.

Vi fortsatte faktiskt att prata om sport även när vi slagit oss ner vid bordet och om vi inte visste det redan är nu officiellt att det är många i gänget som gillar att se sport både på tv och irl. Några gillar både fotboll och hockey medan andra tycker att idrotter med bollar och lag är ointressanta att titta på medan friidrott är skoj. Det blev en rätt festlig diskussion.

Förra månadens bokcirkelbok Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie var det en enda som läst ut, men så ska det också sägas att boken var på nästan 600 sidor och det är inte lätt att hinna läsa så mycket på en enda månad. Boken fanns inte heller som ljudbok, så för dem som brukar lyssna komplicerade det läget. Några hade inte ens öppnat boken medan andra hade läst allt mellan 38 och 350 sidor.

Hon som läst klart den tyckte att den var både intressant och bra och för min egen del hade jag hoppats på att komma längre än jag gjorde, men det var helt omöjligt när jag har så mycket jobb som också helt kretsar kring läsande och skrivande. Lite diskussion blev det i alla fall mellan den som läst hela och den som läst 350 sidor, men när man läst så lite själv är det svårt att minnas detaljer.

Passande nog hade den ena via sin man egna erfarenheter av just Nigera som det handlade om och därför kom pratet att landa lite där istället, vilket var spännande nog.

En viktig sak som vi behövde prata om var när vi ska ses nästa gång och efter en del dividerande fram och tillbaka konstaterade vi att nästa bokcirkelträff blir onsdag den 4 maj när det faktiskt enligt gängse regler ska ligga. Då träffas vi hemma hos Sussie på den vanliga tiden klockan 18.30 och följer det vanliga mönstret att värdinnan väljer månadens bok.

Säsongsavslutningen blir lördag den 28 maj då vi träffas på Clarion Post för att äta lunch på Norda Bar & grill klockan 12.30. Då bestämmer vi vilket tema vi ska ha under sommaren. Jag har ett förslag på vad vi skulle kunna läsa, men ser gärna att alla kommer med lite olika förslag så vi kan välja något som tilltalar så många som möjligt.

Till slut blev det dags för kvällens värdinna att välja april månads bok och valet föll på Livbåten av Charlotte Rogan. Hon hade redan kontrollerat så att boken finns både som pocket och ljudbok i en förhoppning om att många ska hinna med den under månaden. Det jublade flera spontant över.

En fin svan sågs i Hyde Park av två bokcirkeltjejer i april.

Som ni ser glömde jag ta bilder under kvällen och det har dessutom gått osedvanligt lång tid innan jag uppdaterat hemsidan för att det varit så fullt med jobb, men det får bli så här just nu. Det blir inte ens en bild på månadens bok i headern och det beror på att när jag skulle beställa den på nätet skulle det ta 2-5 dagar att få den och det tyckte jag var så segt att jag ville köpa den i butik istället, men då visade det sig att den var slutsåld och behövde beställas hem. Då tröttnade jag eftersom jag ändå hade lyssnat på den i fem timmar via Storytel. Så kan det gå ibland, när det strular.

Men det viktigaste är trots allt det som händer irl på våra träffar och även det vi bestämde om de kommande två träffarna och nu vet ni det.

Så småningom var det dags att skiljas åt efter ännu en väldigt trevlig kväll tillsammans och det är så skönt att det går mot ännu ljusare och varmare tider för var dag som går.

Snart ses vi igen - hurra!