onsdag 24 maj 2017

Grymt boktips: Innan ankorna drunknar



Det händer inte så ofta att jag önskar att jag var i sådär 18-årsåldern igen, även om det på många sätt var en härlig tid. Nu har det dock hänt och det beror på något så märkligt som en bok. Jag önskar så att jag fått läsa Innan ankorna drunknar av Ivana Vukadinovic medan jag varit i den perfekta målgruppen, unga vuxna (15-25 år). Redan i den åldern älskade jag bra böcker, men det var inte så värst vanligt med riktigt bra och rent av lite pretentiösa böcker för just den åldern när jag befann mig i den. Istället läste jag mest "vanliga vuxenböcker" och det gick för all del också bra, men vilken dröm att vara i de sena tonåren och få läsa Innan ankorna drunknar.

Den kryptiska titeln är hämtad ur en dikt som Ivana skrev när hon var sjutton år och det berättade hon för mig när jag intervjuade henne till Whip medias hemsida. Som jag skrivit tidigare är jag ganska ofta redaktör för böcker som Whip media ger ut och jag har också gjort en och annan spännande och trevlig författarintervju som återfinns på förlagets hemsida.

Boken Innan ankorna drunknar, som kom ut i slutet av april, handlar om Zandra, som är 18 år och vill göra misstag med flit för att kunna ha något att skriva dikter om. På planet till New York träffar hon Oliver, som är betydligt äldre och mycket mer världsvan, och hon tänker att han kan vara det perfekta misstaget. Hemma väntar pojkvännen Johannes och otroheten i den amerikanska storstaden gör att hon får dåligt samvete. Detta leder i sin tur till ätstörningar som kommer att genomsyra Zandras liv.

När Zandra kommer hem praktiserar hon på sommaren som fotograf på en lokalredaktion och där träffar hon Tanja, som kämpar på som ensam redaktör medan tankarna för henne allra mest kretsar kring exmannen. Det märks så väl att författaren har insyn i hur livet på en lokalredaktion kan te sig. Precis som jag är även Ivana journalist och vi vet rätt så väl hur det kan gå till på en tidningsredaktion.

Innan ankorna drunknar är en av de böcker som jag läst som redaktör och jag måste säga att det var en fantastisk bok redan när jag fick den som manus. Jag föll handlöst för både berättarstil och språk och märkte att jag kom in i en alldeles speciell stämning när jag satt med manuset. Allt var så genomtänkt, välarbetat och ja, kanske rent av uppfriskande? Det gick bara inte att lägga manuset ifrån sig, så där satt jag och njöt av språket som flöt fram som en vårbäck. Som en vårbäck? Hu, så klichéartat skulle författaren aldrig själv uttrycka sig. Jag kunde bara inte låta bli för att visa skillnaden mellan klyschor och ett eget sätt att skriva. Här kommer istället några ljuvliga Ivana Vukadinovic-formuleringar som jag bara älskar:

Vi delar inga drömmar längre, sover långt ifrån varandra. Hela tillvaron är som att andas genom ett sugrör.
Rösten är som att komma in och hem till en ljuvlig mardröm. Jag känner mig tjock i själen.
Verkligheten är alldeles för vass, jag är skör som blödande glas, is som går sönder i andetag.


Jag var trollbunden av författarens alldeles eget sätt att skriva. Innan ankorna drunknar är poetisk (utan att vara svår), inkännande (utan vuxna pekpinnar) och precis som en bal på slottet: alldeles, alldeles underbar.

Läs den oavsett vilken ålder du själv är i - Innan ankorna drunknar är värd varje minut av din tid.

fredag 19 maj 2017

Två böcker av Charlotta von Zweigbergk


Det blev ju lite tokigt på vår träff när hon som skulle välja månadens bokcirkelbok inte dök upp, men det tog bara ett par dagar så kom det mejl till oss alla vilken bok hon valt. Denna månad ska vi läsa Alla delar av dig av Charlotta von Zweigbergk. Författaren nominerades 2016 till Augustpriset för sin bok Fattigfällan, som jag själv har lyssnat på och också tipsat om i bokcirkeln. Jag har länge tänkt att blogga om den men tiden har inte räckt till, så jag tar tillfället i akt att skriva några ord om den nu när författaren ändå är aktuell i bokcirkeln.

Fattigfällan handlar om den medelålders kvinnan Beata, som en dag drabbas av en sjukdom som gör att hon blir sjukskriven en längre tid. Hon har varit egenföretagare i många år och när hon nu för en gångs skull behöver hjälp från samhället för att klara sin ekonomiska situation är inte alls hjälpen så självklar att få. Hon har betalat skatt i alla år och försörjt både sig och fyra numera vuxna och utflugna barn, men det skyddsnät hon trott finns, och som hon med sina skattepengar också bidragit till, visar sig ha massor av stora maskor och hål.

Fattigfällan är en mycket viktig och gripande historia som gör mig konstant upprörd och när jag till slut lyssnat färdigt på boken har jag lust att skriva till alla politiker, socialsekreterare, handläggare på Försäkringskassan samt Gud och hans moster att det bara inte får gå till så här. Jag blir faktiskt galen av frustration över allt som sker.

När man tror att man hört allt elände och alla bekymmer som möjligen kan dyka upp kommer ytterligare ett problem. Och sedan ett till. Och självklart ytterligare ett. Så är det hela tiden och jag lider ofantligt med Beata.

Det är också en ögonöppnare för mig på ett rent personligt plan och då handlar det om hur vi ser på varandra som medmänniskor och vad pengar betyder för oss. Jag förstår helt och hållet att Beatas väninna bjuder på lunch och hon kostar på både sig själv och Beata var sitt glas vin. Det är ju hur snällt som helst när hon vet att Beata har det jobbigt. Jag hade absolut gjort samma sak för en väninna. Men det är inte det Beata vill ha. Inte alls faktiskt. Hon vill hellre ha den där femhundringen, som lunchen kostar, rätt i näven, så hon kan köpa det hon allra mest akut behöver just då. Det kan vara toalettpapper eller mensskydd. Knappast ett glas vin i alla fall.

Visst hade de enskilda kapitlen kunnat kortas lite, men detta är en av de viktigaste böcker som kom under 2016. Precis som med min egen reportagebok När mörkret viker undan för livet, som också kom 2016, är detta en bok som vill säga något. En bok som vill väcka debatt och leda till förändring. Jag blir så himla glad över det; att författare kan ha ett högre syfte och vilja något bättre för sina medmänniskor. Inget fel på underhållning, vi behöver naturligtvis det också, men det finns något i den långa, utförliga och genomarbetade formen som en bok har som tilltalar mig enormt.

Avslutningsvis vill jag också säga att uppläsare Louise Raeder gjorde ett fantastiskt jobb med inläsningen. Hon låter precis lagom indignerad och uppgiven och hon talar i ett perfekt tempo. Ibland när jag kände att jag knappt orkade med fler motgångar för Beata var det faktiskt uppläsaren som gjorde att jag var tvungen att lyssna lite till.

Som ni förstår har jag hyggliga förväntningar på Alla delar av dig (och jag har redan börjat att lyssna på den, men har den även i pocket) efter att ha lyssnat på Fattigfällan. I början av juni får vi veta om Charlotta von Zweigbergk lyckas infria dem. Ämnet är i alla fall oerhört intressant, organdonation.


söndag 7 maj 2017

God träff utan ny bok



På Berzelius bar & matsal med Åsa Ö, Catrin, Sussie, Heidi och Joanna

Det var en underbart sommarväder när vi träffades för vår årliga utgång i Göteborg. Den här gången föll valet på Berzelius bar & matsal, som vi funderat på förut och där några av oss ätit flera gånger. Som alltid var det en och annan som inte kunde komma och på toppen blev det ett par avhopp även samma dag, men vi var ändå en liten glad skara som träffades. Servitrisen sa att vi skulle bli fem, men vi hävdade envetet att det var sex vi skulle vara, för vi hade inte hört något om det sista avhoppet och hoppades in i det längsta att den saknade personen skulle dyka upp.

Vi visste sedan tidigare att det var en hektisk kväll för henne men hon trodde ändå att hon skulle hinna med att komma en stund, så vi höll tummarna. Inte minst för att det var just den här personen som skulle välja maj månads bokcirkelbok. Då känns det ju lite extra angeläget.

I väntan beställde vi i alla fall in både mat och dryck. En del valde tapas, andra enbart en huvudrätt och någon vräkig och hungrig typ (jag, alltså) slog till med en trerättersmeny. Mums, så gott allting var. Köttet var visst lite sådär (något överstekt, enligt uppgift) men allt annat var vi väldigt nöjda med. För min del var jag mycket nöjd med Toast Skagen, röding och creme brulee - smarrigt värre!


Den här gången blev bokpratet väldigt kortfattat för det var endast en enda person som hade läst april månads bok till denna afton, Kvinnan i rummet av Jussi Adler-Olsen. En i gänget hade läst den för flera år sedan och då är det alltid svårt att minnas detaljer som gör att man kan diskutera den annat än i svepande ordalag. Hur som helst blev vår uppfattning att det var en läsvärd bok om den nystartade avdelningen Q och kanske blir det så att vi som inte hunnit plockar fram den till semestern.

En annan sak diskuterade vi längre och det var det faktum att vår fina bokcirkel fyller femton år i år. Detta har uppmärksammats på Boktugg.se som gjorde en intervju med mig för några veckor sedan och nu pratade vi om att vi kanske borde uppmärksamma detta genom att fira på något sätt. Vi var ju på äventyr så sent som den 17 mars i år, men det skulle ändå kännas lite snopet om vi inte gjorde något speciellt.

Inget är spikat ännu men vi har några kriterier som vi känner är bra att uppfylla. Det första är att vi vill åka iväg någonstans, så det blir något extra. Vi tycker inte att en vanlig kväll på stan känns så speciellt, så vi vill gärna åka iväg. De flesta vekar föredra att åka fredag till lördag, men vi pratade också om fördelarna med att åka lördag till söndag. Om vi åker en fredag är det lite extra viktigt att det inte är så långt att åka för de allra flesta jobbar ju hyfsat sent på fredag och om man ska kunna utnyttja kvällen är det skönt om man är på plats sedan klockan 19. Åker man istället en lördag är man lite friare, men då blir å andra sidan mer eller mindre hela helgen vigd åt detta. Vi får fundera lite till på dagar.

Tanken är att åka någon gång i oktober eller november. Förra gången vi var på vift hade med oss egna lakan och hyrde en villa där så gott som alla sov i samma rum. Vi lagade också vår egen mat. Den här gången framkom önskemål om att bo på hotell och få maten serverad. Det fanns de som tyckte att det vore mysigt med spa, men också de som tyckte att det inte var viktigt alls. Detta är helt klart något som vi får återkomma till, men redan nu tipsar vi alla om att hålla både ögon och öron öppna för intressanta tips framöver.

Lite jobbprat blev det också, för det har rört lite på sig de senaste månaderna. Ett par har bytt jobb, någon har fått mer jobb än tidigare och en annan startat företag och gått kurser. Alltid kul när det händer saker.

Som vanligt sprang kvällen iväg och den där bokcirkelflickan som vi väntade så på dök aldrig upp. Så för första gången i bokcirkelns snart femtonåriga historia skildes vi åt utan att ha en aning om vad vi ska läsa under månaden. Så fort jag kom hem såg jag ett sms som nyligen kommit. Det visade sig att hon som skulle välja och inte dök upp helt hade glömt sitt uppdrag och väldigt sent plötsligt hört en klocka ringa. Kanske var det så att ... Jo, det var ju det. Vi skrattade gott åt det hela och var glada över att det inte hänt henne något, när hon inte dök upp. Nu väntar vi istället med spänning på att via mejl få veta vad vi ska läsa. När beskedet kommer ska jag så fort som möjligt byta bilden i headern, men än så länge får den nuvarande ligga kvar.

Nästa gång blir sista gången innan det är dags för sommaruppehåll och som vanligt ska vi då välja ett tema. Fundera gärna redan nu på vad ni skulle vilja läsa under sommaren. Våra teman brukar resultera i en massa bra boktips när vi återser varandra igen i september, så grubbla och berätta!

Hoppas att maj blir riktigt solig och fin, så ses vi igen den 7 juni!