Under radarn av Jack Lukkerz

Vissa böcker har något speciellt. Det kan vara en egen ton, ett eget språk eller egensinniga karaktärer till exempel. När man läser känner man det där speciella hela tiden och man dras in i berättelsen på ett alldeles särskilt sätt. Precis så var det för mig när jag läste Under radarn av Jack Lukkerz. Det är en mycket speciell roman som jag verkligen vill rekommendera till alla möjliga läsare, men kanske allra mest till lite kräsna läsare som inte nöjer sig med mainstream utan uppskattar det lilla extra.

Med det menar jag absolut inte att Under radarn är svårtillgänglig och ansträngande att läsa. Tvärtom faktiskt. Språket flyter lätt och fint, men det är eget utan att vara tillkrånglat. Även innehållet sticker ut för jag har inte läst en enda bok om hur det var att växa upp i 1980-talets Polen tidigare. Men nu är jag tacksam över den inblick jag fått i hur det kunde vara.

Huvudperson i boken är Tomasz och han är tio år när berättelsen tar sin början. 1984 kom han fjorton år gammal till Sverige med sin familj och det är dessa fyra år vi får ta del av. Vi får bland annat följa med när Tomasz upptäcker sin sexualitet, när han står i oändliga köer för att handla och när han undrar varför de vuxna dricker så mycket sprit när det faktiskt smakar äckligt. Och så får vi förstås också en fin bild av längtan till väst.

Känslan är att livet i Polen är grått och trist, men Jack Lukkerz har så färgstarka karaktärer att det inte alls blir tråkigt att läsa. Humorn är också precis i min smak. Det är svårt med humor, tycker jag. Ofta faller tillkämpade lustigheter platt till marken, men här är det roligt på ett annorlunda, mörkt och lätt absurt sätt. En favoritscen är när mostern ramlar i en snödriva och inte kan ta sig upp själv. Ingen i sällskapet hjälper henne heller för de måste gå och hämta spriten de ska köpa. Trots att det är ransonering på alkohol och man behövde kuponger för att få köpa sprit fanns det alltid mer sprit någonstans. 

Först på hemvägen hjälper hennes man henne upp, men innan han drar upp henne erbjuder han henne en snaps. Det låter kanske tokigt och det är det förstås också, men samtidigt fnissar man faktiskt lite för sig själv för det är skrivet med en sådan nerv och känsla att man verkligen ser stackars mostern ligga där och svära och då är det ju minst sagt galet att mannen inte drar upp henne direkt utan hämtar sprit och erbjuder snaps innan han gör det.

Eller när Tomasz mamma äcklad hittar en mus inomhus och resolut slänger ut musen genom balkongdörren. Då säger pappan att musen ofrivilligt förvandlats till en fladdermus. 

Jag var redaktör för Under radarn, som kommit ut på Hoi förlag, och det är härligt att få ett manus som helt skiljer sig från allt annat man läst. Jag är inte den enda som uppskattar berättelsen utan BTJ, som förr hette Bibliotekstjänst och skriver omdömen som ligger till grund för bibliotekens inköp, jämför den med en annan mycket framgångsrik svensk roman. Så här skrev Dick Nilsson i BTJ-häftet nr 3, 2021:

"Till stil och utformning ligger han nära Niemis Populärmusik från Vittula, men berättelsen är hans egen och mycket väl värd att läsa."

Fina ord! Läs gärna ett litet smakprov för att få en känsla av hur den är skriven. 

Boken är baserad på Jack Lukkerz egna erfarenheter från sin uppväxt i Polen och det känns att författaren vet vad han talar om även om Under radarn är en fiktiv historia. Det är så mycket med den här berättelsen som jag tycker om och inte minst hans fina och varma porträtt av kvinnorna runt omkring Tomasz. Eftersom jag själv är väldigt språkintresserad är det roligt att Tomasz också är det. Språket och orden är viktiga för honom.

Under radarn är en bok som passar alla som är intresserade av andra människors liv, särskilt i andra länder och under andra förutsättningar. Och alla som gillar god, välskriven litteratur. 

Kommentarer

Populära inlägg