Det var en kväll i juni ...
Hos
Catrin med Åsa Ö, Fia, Cattis, Camilla, Sussie och Joanna
Det var en kväll i juni som vi i bokcirkeln hade vår sista träff innan
sommaruppehållet då vi får läsa lite friare än under resten av
året. Inför kvällen hade alla fått i uppdrag att fundera över
ett tänkbart tema och så småningom enades vi om ett helt nytt som
vi aldrig haft förut.
Sommarkvällen
var solig och vacker då vi rullade in med våra bilar på värdinnans
parkering. Särskilt jag var glad över att det var juni och därmed
helt ohalt. Det har hänt att det har varit så halt att jag faktiskt
inte vågat köra därifrån själv utan fått be värdinnans man
backa ut bilen av rädsla för att istället råka köra rakt in i
huset. Denna afton var det dock inga problem utan jag parkerade fint
i sluttningen nästan helt utan skräck.

Vi
kom att prata om varför vi bor där vi bor och hur det är att
flytta efter många år i samma bostad och även om våndan av att
rensa ut både sina egna och andras saker. Att bestämma vad man ska
slänga och vad man måste/vill/bör/behöver behålla är otroligt
svårt eftersom varje beslut omfattas av så många olika känslor
och tankar. Ofta är det heller ingen annan som kan hjälpa till med
gallringen för det handlar mycket om affektionsvärde och det kan vi
bara själva värdera.
Allt
prat om hus, flytt och alla känslor det för med sig gjorde att jag
helt glömde att fotografera allt gott som kvällens värdinna hade
dukat fram. Innan vi förser oss av alla godsaker brukar jag raskt
plocka upp mobilen och ta några bilder att pryda bloggen med, men
den här gången var det ingen ordning på något alls.
Vi
får istället mentalt minnas allt det goda brödet, alla ostarna,
rörorna, grönsakerna och druvorna. Till efterrätt fick vi hemgjord
rabarberkaka och godis och då kom jag på mitt tidigare misstag med
att glömma att fotografera så snabbt åkte kameran upp, så jag
fick några bilder i alla fall.
Vi
pratade också om resor och det är alltid lika trevligt. En i gänget
hade varit i New York med en väninna och lämnat resten av familjen
hemma över en intensiv långhelg och vi lyssnade alla suktande på
hennes berättelse om allt härligt de gjort på resan. New York är
verkligen en fantastisk stad med fullt av härliga upplevelser –
alldeles oavsett vad man föredrar att lägga sin tid och sina pengar
på.
I
samband med att läsåret går mot sitt slut hann vi också prata
lite om skolåret som gått ur olika aspekter och där händer det
alltid saker, så det är ett i det närmaste outtömligt
samtalsämne.
Till
slut kom vi i alla fall till kvällens huvudpunkt, nämligen att
prata om maj månads bokcirkelbok Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh. Det var
endast två som läst ut hela boken och för min egen del är det
bara att erkänna att jag inte läst ett enda ord för första gången
i bokcirkelns historia. Jag har varit fullt upptagen av att röja och
städa hemma inför vår kommande husförsäljning all den tid jag
inte varit på jobbet. Denna detalj gjorde att det blir svårare för
mig än normalt att minnas vad som faktiskt sades kring bordet,
eftersom jag inte kan hänga upp de andra läsarnas åsikter på mina
egna reflektioner och tankar.

När Victoria fyller 18 får hon inte längre vara kvar i fosterhem, utan då är det dags för henne att klara sig själv. Boken bygger på två parallella handlingar, dels den delen där hon är vuxen och dels när hon var i tioårsåldern. Så småningom vävs båda trådarna ihop till en helhet.
De
som läst ut boken tyckte att det inte hade varit helt fel att korta
berättelsen något, men annars var den helt okej. Den ena tyckte att
den var ganska bra, medan den andra tyckte att den var lite bättre
än så. Trots ämnet var det inte speciellt tung läsning utan det
flöt på fint och kändes lättläst. Detta höll även de som
endast läst halva boken med om.
Vi
som inte läst den fick rådet att läsa den under sommaren, så pass
bra ansågs den och det är alltid trevligt.
Vi
skulle också bestämma tema inför sommarens lite mer fria läsning.
Förra året valde vi att satsa på yta när vi bestämde oss för
att gå på omslaget och välja en bok utifrån omslaget och inte
innehållet, som vi tidigare alltid gjort. Orange skulle omslaget
vara och det visade sig vara ett väl fungerande och ganska roligt
tema.

HÄR
finns en länk med massor av litteraturpriset och kanske kan den
inspirera någon till att hitta en bok att läsa i hängmattan, på
stranden eller på altanen i sommar. Det finns säkert ännu fler
priser att upptäcka på egen hand och det ska bli både spännande
och intressant att se vad vi alla har läst under sommaren när vi träffas igen när hösten är på väg.
Till
slut var det dags att skiljas åt denna ljuva sommarkväll i juni och
nu får vi hoppas att alla får en trevlig och varm sommarledighet
som fylls med allt det där som ger energi inför hösten.
I början av september ses vi igen och fram till dess önskar jag er
alla en riktigt underbar, härlig, avkopplande, rolig, skön och
GLAD
SOMMAR!
Kommentarer