lördag 30 maj 2015

På bild i katalogen inför Bokmässan


Så glad jag blev när katalogen med seminarieprogrammet på Bokmässan i höst damp ner i brevlådan. Helt oväntat fick jag vara med på bild! På samma sida som den betydligt mer kände och etablerade Henning Mankell! Det betyder mycket för ett litet förlag som Grim att få synas lite bland de större förlagen.

Redan för ett par månader sedan fick jag via min förläggare Annika Bengtsson veta att vi fått seminarietid och vi blev så glada, för det är inte så lätt att få det eftersom konkurrensen är stenhård och många författare har spännande ämnen de vill hålla föredrag om.

Lite senare fick vi veta att tiden vi tilldelats är fredag den 25 september klockan 12.30 och den tiden var vi mycket nöjda med. Kanske lite mitt i lunchen, men mycket hellre det än allra först på dagen, innan besökarna kommit innanför dörrarna eller sist på dagen när alla är utmattade. Perfekt tid, alltså.

På seminariet ska Elisabeth Lindström, som medverkar i min reportagebok Våra älskade orkade inte leva, och jag samtala om hur det är att prata om något så tungt och svårt som självmord i familjen när man inte känner varandra och aldrig ens har träffats. Hur hanterar man som journalist ett så känsligt ämne och vad vill man som intervjuperson dela med sig av? Det ska ju trots allt tryckas, bli till en bok och sedan läsas av massor av människor som man inte känner.

Välkomna till ett viktigt seminarium!



lördag 9 maj 2015

Bokcirkel på alldeles nytt ställe


Hos Joanna med Cattis, Sussie, Catrin och Sofie.

Den här gången var det premiär för bokcirkeln i mitt nya hem, så vi började med ett fira med ett glas bubbel som en liten invigningsritual. Sedan blev det en rundtur i hemmet innan det var dags att slå sig ner vid exakt samma bord som vi suttit vid många gånger i mitt förra hem, men vi satte oss faktiskt på nya stolar, för vi köpte nya när vi flyttade hit för drygt fem månader sedan.

Bordet var dukat med en massa godsaker, som det alltid är när vi bokcirkelflickor träffas. Lite somrigt kändes det när jag ställde fram tsatsiki bland alla ostar och grönsaker. Med havet utanför fönstret kändes steget till Grekland inte alltför avlägset.

Det blev ett intressant samtal om april månads bokcirkelbok, för som så ofta skiljer vi oss åt när det gäller våra åsikter och tankar. Hon som valde En liten värld av Åsa Hellberg var väldigt nöjd med sitt val, för hon tyckte att boken levererade exakt det som hon tänkt sig. Det var en riktigt feel goodbok, tyckte hon, och hon fick medhåll av samtliga kring bordet. Det var ingen tvekan om att författaren haft fullt fokus på att skriva en bok som underhåller läsaren och som dessutom bjuder på en och annan galenskap.

Alla tyckte att den var väldigt lättläst och någon sa att det var en riktig bladvändare. En annan hade börjat läsa boken ombord på ett flygplan veckan efter den förra träffen och på resan hade hon sedan läst ut den i ett nafs, så när vi nu skulle prata om den hade hon lite svårt att minnas detaljer för det var flera veckor sedan hon läste ut den. Hon påpekade att det inte är ofta det är så med bokcirkelboken för det händer rent av då och då att hon inte ens hinner läsa ut den på den månad vi har på oss, men den här gången var det annorlunda.

Även jag, som är en kinkig läsare när det gäller feel good, höll med om att det var en rasande lättläst bok. Alla andra tyckte att den bok vi läste i mars, Kranvridarna av Karin Brunk Holmqvist, också var väldigt lättläst, men där störde jag mig på så många fåniga repliker och det långsamma tempot att jag inte alls uppfattade boken som lättläst, trots att den helt saknade svåra ord och ett komplicerat språk. Så var det, som tur var, inte den här gången.

En liten värld hade ett mycket lättflytande språk och till skillnad från många andra böcker i genren, inte minst nyss nämna Kranvridarna, hände det saker hela tiden. Vi klagar ofta på att författaren borde strukit ungefär 100 sidor i mitten av boken, men så var det inte alls här. Tvärtom tog sig boken ju längre in man kom i den och någonstans på mitten noterade jag att vartenda kapitel avslutade väldigt dramatiskt och med en riktig cliffhanger.

Någon påpekade också att det är sällan vi läser så detaljerade sexscener som i En liten värld och hon tyckte att det var modigt av författaren att ge sig på detta, för det är inte lätt att skriva om sex på ett bra sätt. Dock tyckte ju jag att det första sexet i boken gav mig lite väl röda kinder. När mannen (50+) har sex med kvinnan (också 50) för första gången och han frågar henne mitt under sexakten om hon verkligen vill ha honom och hon svarar "Ja, jag vill ha dig. Ta mig Sam" och han då glider in i henne långsamt igen blir det för mycket för mig. Varför snackar de så?

Men jaja, nu är ju inte ambitionen med den här boken att den ska vara vardagsrealistisk eller djuplodande. Personligen tyckte jag att vissa saker var lite väl överdrivna och lite väl tjosan-hurra-så-underbart och där fick jag medhåll av en annan bokcirkeltjej, som tyvärr inte var med under kvällen, men som mejlade sina synpunkter till mig tidigare under dagen. Hon tyckte att att karaktärerna kändes ganska tvådimensionella och lite seriefigursaktiga och det håller jag helt klart med om. Dessutom skrev hon att även hon gärna hade velat att livet som singel eller nyskild var så fabulöst att man hade fantastiska älskare och sex, älskade sin kurviga kropp och satte sin ex på plats med stor självsäkerhet. Så är det sällan i verkliga livet och att det var så i boken irriterade henne mer än roade henne.

Jag känner mig väldigt kluven där för jag håller med henne på varenda punkt och jag vill själv gärna läsa mer realistiska böcker med större tuggmotstånd än den här boken bjöd på, men jag kan ändå separera mina egna önskemål från själva feel goodgenren och då tycker jag att boken funkar riktigt väl. För dem som gillar att ligga i hängmattan eller slappa i en solstol är En liten värld ett trevligt sällskap, tycker jag, men för oss som vill ha en utmaning, få igång tankar, brottas med komplicerade personligheter eller få nya perspektiv på livet och hur det är att vara människa är detta en bok som hamnar rätt långt ner i måste-läsa-högen, vilket jag är säker på att författaren är helt på det klara med.

Någon jämförde En liten värld med Överenskommelser av Simona Ahrnstedt och jag tycker att det är passande jämförelse, men jag tyckte att den boken var än mer förutsägbar och klichéartad. De som gillade Överenskommelser gillade även denna bok, kunde vi konstatera.

Någon rundade av samtalet kring boken med att konstatera att En liten värld var underhållning för stunden, men att den troligen inte kommer att lämna några djupare avtryck och det tycker jag var en utmärkt sammanfattning.

Vi hann prata om andra saker än böcker också och då landade vi som så ofta inom barnämnet. Vi pratade om syskonkärlek, skolgång, tävlingar och lite annat som rör våra små och stora telningar.

En annan sak som vi pratade länge om var bokcirkelns närmaste framtid, det vill säga nästa träff och den planerade resan till Böttö. Tyvärr har vi fortfarande inte bestämt något och nu börjar det bli riktigt bråttom. En viktig uppmaning till alla bokcirkelflickor; läs mejlet jag skickade i veckan och svara på frågorna där så fort som möjligt, för vi måste alla få möjlighet att planera våra liv.

Till slut blev det dags för mig att presentera maj månads bokcirkelbok och för några veckor sedan var jag lite tveksam till vilken jag skulle välja, men ivrigt påhejad av två av medlemmarna i cirkeln inför kvällens träff bestämde jag mig ändå till slut för att välja min egen reportagebok Våra älskade orkade inte leva, som kom ut på Grim förlag i februari och handlar om att vara anhörig till en, två eller rent av tre personer som tagit sitt liv. I boken intervjuar jag åtta när anhöriga och två personer som i sina yrkesroller kommer i kontakt med anhöriga och människor som bär på självmordstankar.

Detta blir onekligen en stor kontrast till de två senaste feel goodböckerna, men det tycker jag känns utmärkt. Vi kan ju inte bara läsa böcker som inmundigas med sugrör, utan lite knaprigt tuggmotstånd är inte heller fel. Nu råkar ju jag veta att även denna bok är väldigt lättläst och inte alls så deppig som det kan låta, men självklart är ämnet tungt och historierna i grund och botten väldigt sorgliga.

Jag tycker att Våra älskade orkade inte leva är en bok som passar väldigt bra att diskutera och dessutom tycker jag att om någon i vår bokcirkel skriver en bok så SKA den vara månadens bok någon gång. När jag sa det till en i gänget svarade hon "Det är en självklarhet och jag hade tvingat alla att läsa min bok om jag skrivit en - om den så handlat om rör!" Det tyckte jag var riktigt roligt för sedan ett par decennier arbetar hon med just rör. Undrar hur en sådan bok hade sett ut? Säkert hade den varit läsvärd i alla fall, för hon är en klok kvinna!

Just den här helgen är ett antal exemplar av min bok med på en hantverkshelg i Färjenäs och på söndagen ska jag finnas på plats för att signera den. Det ska bli riktigt roligt.

Vi skildes åt ovanligt sent denna afton och det var som vanligt en riktigt trevlig kväll full av härliga och givande diskussioner kring såväl stort som smått.

Nästa träff blir väldigt spännande för jag ser verkligen fram emot att få höra vad alla bokcirkelflickor tycker om Våra älskade orkade inte leva. Alla brukar vara mycket ärliga och uppriktiga, så det ska bli intressant att få en massa synpunkter på det som jag ägnat måna månader av mitt liv åt.

Nästan lika spännande och intressant ska det bli att se var och när nästa träff äger rum ...



fredag 1 maj 2015

Våra älskade orkade inte leva i Färjenäs



Min reportagebok Våra älskade orkade inte leva kommer att finnas med på vårens AVTRYCK i Färjenäs på Hisingen nästa helg och böckerna är redan nu på plats. Det var härligt att få träffa den kreativa och ambitiösa keramikern Ulrica Elmberg igen och hon var som vanligt så vacker i sitt arbetsförkläde när hon välkomnade mig i dörren till sin över hundra år gamla lokal.
Vi pratade lite om vad vad jag skulle sätta för pris på boken och efter att ha diskuterat med både min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag och Ulrica bestämde vi oss för att ha ett riktigt kanonerbjudande. Det är trots allt en mässa där ett tjugotal skickliga hantverkare deltar (jag är så glad över att Ulrica ser skrivande som ett hantverk för det är det verkligen och med sitt målade omslag smälter Våra älskade orkade inte leva in perfekt i mixen) och ett lockande mässpris måste man ha i dessa lägen. Alla gillar ju att fynda på mässor!
På Bokus kostar Våra älskade orkade inte leva 184 kronor och på Adlibris 186 kronor, men nästa helg kan ni köpa boken till det facila priset av 140 kronor. Det går dessutom utmärkt att få den signerad av mig. Jag kommer nämligen att finnas på plats på söndag mellan klockan 13.30 och 15.00 då hantverkshelgen är över. De som köper boken innan dess kan lämna kvar den hos Ulrica, så signerar jag den när jag dyker upp.
Varmt välkomna att inspireras av vackra saker, hitta praktiska prylar och pynta ert hem. Och köpa en bok ni aldrig glömmer, såklart!