söndag 21 november 2021

Stumt ljus av Boris Zetterlund

Ibland sticker ett manus ut lite extra för mig som redaktör. Det kan handla om en spännande karaktär, ett egensinnigt språk eller ett annorlunda innehåll. När jag fick manuset Stumt ljus av Boris Zetterlund på mitt bord fångade det genast mitt intresse. Det är kul att få läsa om något som jag knappt alls känner till men plötsligt upptäcker att jag gärna vill veta mer om. Precis så vara det med Stumt ljus som idag kommer ut på Hoi förlag

Romanen utspelar sig 1912 och filmens pionjärtid har just inletts. Tack vare att den unge Vilhelm kan italienska får han i uppdrag att resa till Trieste för att träffa en filmdistributör. På resan träffar han Simone som är några år äldre och också jobbar inom den nya spännande filmbranschen.

Upplevelserna på resan i Europa blir många och utmanande för den lite tafatte och oerfarne Vilhelm och kabaréer, caféer och andra äventyr blir plötsligt en del av hans vardag.

Redan tidigt i berättelsen blev det tydligt för mig att författaren lagt ner mycket tid på en omfattande research och det uppskattar jag. Jag tycker mycket om film och har alltid gillat att gå på bio, men mina kunskaper om filmens värld för över hundra år sedan är minst sagt begränsade så därför värdesätter jag att Boris delar med sig av sina djupa kunskaper på ett sätt som gör att det blir intressant för mig att läsa. Jag känner mig aldrig utanför, utan tvärtom inbjuden och välkommen till stumfilmens magiska värld.

Språket är ledigt och lätt samtidigt som det innehåller en del nödvändiga facktermer som dock aldrig blir för svåra eller jobbiga. På något sätt känns det att handlingen utspelar sig för över ett sekel sedan utan att språket känns ålderdomligt och högtravande. Jag tycker att Boris hittat en fin balans för att ta oss tillbaka i tiden och faktum är att när jag läser ser jag märkligt nog ofta scenerna i svartvitt. Det har jag aldrig upplevt tidigare.

Jag ser alltid manus och böcker som en film som rullar i mitt huvud medan jag läser och jag blev lite full i skratt när jag insåg att det mesta av det som händer i romanen har jag faktiskt tänkt mig i svartvitt, trots att den vanliga världen var lika färggrann 1912 som nu. Det var förstås endast filmerna som var svartvita.  Ändå slår det igenom så hos mig och det måste betyda att jag minsann förflyttas precis till den tid som Boris skildrar. 

Romanen handlar om väldigt mycket mer än enbart filmens värld för både Vilhelm och Simone har rätt så komplicerade liv med en hel del bagage att släpa runt på och då menar jag inte i form av resväskor. Ett smakprov hittar ni här

Det händer att författare har någon sida i slutet av boken med noter eller referenser som stödjer eller verifierar berättelsen man nyss läst. För min del slår Boris någon form av rekord för att vara i en skönlitterär roman. Han börjar med nästan fyra sidor med olika namn för även om Stumt ljus är fiktion så är det många personer och platser som har en historisk förankring. Efter sidorna med det intressanta persongalleriet kommer ytterligare tre sidor med noter där en hel del blinkningar till verkligheten förklaras. Jag tycker sådant är riktig roligt och det gör att berättelsen känns väldigt autentisk trots att jag vet att den är en produkt av författarens fantasi. Helt taget ur luften är det i alla fall inte alls. 

På baksidan av boken står det att romanen är en kärleksförklaring till tiden efter förra sekelskiftet och filmens banbrytare, särskilt kvinnorna och dess framträdande roll och så är det. Jag tänkte flera gånger när jag läste att det är kvinnorna i den här berättelsen berör mig allra mest. 

Omslaget tycker jag också är så läckert. Självklart är det svartvitt, något annat hade ju varit otänkbart, och kvinnan på bilden poserar så vackert i strålkastarens sken att det blir som en tavla. 

Stumt ljus rekommenderas varmt till alla vuxna läsare som gillar att bli både underhållna och allmänbildade, men kanske lite extra till vana läsare som tycker att det ges ut för mycket mellanmjölksböcker, som påminner alltför mycket om varandra, och som längtar efter något som sticker ut i mängden. Den här boken är jag säker på att ni kommer att gripas av och minnas långt efter det att den sista sidan är utläst.