fredag 23 september 2011

Bokcirkel.se - känt från TV!


Bilden är tagen från SVT Play och mestadels sitter bokcirkeln högst upp
och jag på raden framför...

Det blev en både kul och intressant kväll på SVT igår och väldigt kul att bokcirkeln var inbjuden till att debattera litteraturkritik i direktsändning.

Vi hade bestämt att jag skulle plocka upp två bokcirkeltjejer som bor i närheten, så vi skulle få sällskap in till TV-huset på Lindholmen, men när klockan började närma sig erbjöd sig en av tjejerna att ta bilen till mig, för att jag skulle slippa omvägen och så fick det bli.

Så snart hon kommit satte vi oss i bilen och åkte vidare till nästa tjej. Jag som har jobbat på SVT var inte alls lika uppjagad som de andra, men det är klart att det pirrade lite, för jag är inte van att vara framför kameran, utan bakom.

Belinda Olsson har också en bokcirkel fick vi veta!
De andra tjejerna sa flera gånger att de ville åka hem igen och att de inte ville prata på TV, men jag som vet hur kloka de är lugnade dem med att om de nu fick chansen att säga något skulle det gå alldeles utmärkt bra.

Jag vet ju vilka härliga och livfulla diskussioner vi alltid har i bokcirkeln, så det var egentligen bara att flytta ut till debatten till ett annat forum.

Vi hittade fram till SVT och sammanstrålade med ytterligare en tjej ur vår bokcirkel och en annan tjej som har en annan cirkel och är väldigt pratsam och orädd.

Marita Johansen var klok, välformulerad
och trevlig att prata med.
När vi kom in i TV-studion såg vi att vi hade fått fina platser och jag hamnade dessutom tjusigt nog bredvid en av huvudpersonerna, Marita Johansen, kultur- och nöjeschef på Nerikes Allehanda, och den som gjort mejlväxlingen med Håkan Nesser offentlig på sin blogg.

Marita Johansen skrev i somras en lite sval recension där hon framför allt kritiserade slutet i Håkan Nessers senaste bok Himmel över London och det fick honom att reagera och undra om det var hon som inte kunde läsa eller han som kunde kunde skriva.

Idag ångrar han sitt mejl, eftersom det har lett till en så stor debatt, men han surnade till och eftersom det är så lätt att skicka ett mejl nu för tiden så gjorde han det. En annan gång, innan mejlens tid, hade han skickat ett vykort en recensent, så det här var ingen engångsföreteelse.

Precis som jag tyckt när jag läst både mejl och annat på hennes blogg var hon väldigt välformulerad och klok även här och det var kul att få träffa henne IRL. Vi passade på att prata med henne efteråt också och hade en alldeles egen liten debatt där vi pratade om kritikernas roll och att de skriver för läsarna och inte för författarna. Mycket intressant och mycket givande.

Håkan Nesser eftersnackar
Trevligt nog skrev Marita om oss och vårt samtal på bloggen sedan och jag håller med henne om att vi inte riktigt fick chansen att komma till tals ordentligt. Vi hade och har massor av åsikter, men det var svårt att slåss om utrymmet och jag var den enda som lyckades klämma in en eller möjligen två meningar. Mitt inlägg i debatten kommer 28.55 in i Debatt.

När jag pratat klart vände sig Nina Lekander, från Expressen, om och sa att det var bra sagt! Då blev jag glad!

De andra bokcirkeltjejerna sa ingenting, även om en viftade och försökte ge sig in i debatten. Det var lite synd att vi inte fick större utrymme, men man vet aldrig vad som ska hända i en direktsändning och man vet definitivt aldrig åt vilket håll samtalet ska gå. 

Det är förstås en charm i sig, men jag hade hoppats på att få höra massor av klokheter från fler i bokcirkeln eftersom jag vet hur många tankar som rör sig där.

Eftersnacket med Marita var som sagt en fin avrundning på Debattkvällen och när vi boktjejer åkte hem tillsammans,  fyra kvittrande flickor i samma bil, var vi alla både nöjda och glada, trots att det inte blev så mycket sagt som vi hade hoppats på.

När jag hade släppt av alla flickorna vid sina hem och skulle parkera bilen på vår uppfart såg jag en svart bil stå utanför vårt hus. Jag tyckte att det var väldigt konstigt, för vi hade ju inga gäster hemma.

Då slog det mig att tjejen som jag släppte av sist hade kommit till mig i bil några timmar tidigare. Så kan det gå när man är så uppe i varv efter en intensiv TV-kväll. Jag försökte ringa henne direkt, men eftersom hon stängt av mobilen inför TV-inspelningen gick hon inte att nå. 

Hon får ta en morgonpromenad och hämta bilen istället...

Här sitter jag och pratar i Debatt...




onsdag 21 september 2011

Bokcirkeln på TV!



Tack vare vår blogg hittade SVT oss och nu ska vi vara med i tv-programmet Debatt som sänds på torsdagar klockan 22 från Göteborg.

Eftersom det är Bokmässa i Göteborg till helgen och det finns en debatt om vad litteraturkritikerna tycker och anser jämfört med vad som säljer mest har vi i bokcirkeln blivit inbjudna som gäster. Fyra av oss kommer tillsammans med ytterligare en tjej, som har en annan bokcirkel, att finnas på plats på Lindholmen när kamerorna börjar rulla

Lite tillspetsat kan man säga att det handlar om finkultur kontra fulkultur i böckernas förtrollade värld och detta är verkligen ett ämne som berör och något vi diskuterar då och då i bokcirkeln.

Det ska bli intressant att se hur debatten kommer att bli för i vår bokcirkel tycker vi ofta olika om böcker och det är kanske inte så konstigt att kritikerkåren tycker en sak och den stora massa en annan.

Man kan dessutom läsa böcker av helt olika anledningar. En del vill ha lättsmält underhållning medan andra vill ha ha något att bita i och de allra flesta kanske föredrar en mix där man väljer bok utifrån det behov man har just då.

Jag ska inte gå händelserna i förväg och skriva allt jag tänker och tycker om detta, men titta gärna på SVT1 klockan 22 torsdag den 22 september!

Bilderna är hämtade från SVT Play och Debatt den 15 september.

torsdag 8 september 2011

Äntligen tillbaka efter sommaren



Hos Heidi med Malin, Cattis, Åsa Ö, Sussie, Catrin, Fia, Camilla, Åsa K, Gerd och Joanna

Äntligen fick vi i bokcirkeln träffas igen efter sommaruppehållet och det blev en mycket speciell kväll på flera sätt.

För det första var det allra första gången hela gänget var hemma hos Heidi som flyttat sedan senaste värdinnegången. Hon bodde jättefint och hade fixat i ordning hemmet med nya tapeter och fullt av väldoftande värmeljus överallt. Det var en riktigt mysigt bostad och gott om plats för oss elva vid det stora matbordet.

En annan sak som gjorde kvällen mycket speciell var att en som vi saknat mycket den senaste tiden var tillbaka och det kändes väldigt skönt att få träffas och kramas igen.

Den tredje detaljen som stack ut denna kväll var att vi hade besök av en fotograf och hans uppdrag var att ta en bild på oss allihop inför ett kommande nummer av en rikstäckande tidning. Vilken tidning det är och när den kommer avslöjar jag när numret finns ute i butiken, men jag kan redan nu säga att det lär dröja några månader, så ägna tiden fram till dess åt att göra något annat än bara vänta!

Eftersom jag som skriver här i bloggen är frilansande journalist är det jag själv som skriver texten till reportaget och den är faktiskt redan klar och inlämnad. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att den handlar om bokcirkeln. Helt enkelt.

Fotografen var oerhört ambitiös och energisk och satte upp lampor lite här och var och gav oss noggranna instruktioner för hur vi skulle positionera oss. Nu håller vi tummarna för att det blev någon bra bild, för jag som själv fotograferar väldigt mycket vet att det alltid är någon rackare som tittar bort eller blundar om det är fler än två personer på bilden. Igår var vi elva. Inte undra på att kameran smattrade rejält.

Jag tror i alla fall att det inte kommer att vara några stela leende på bilden, för vi skrattade väldigt mycket under tagningarna. Vi ser mycket fram emot att få se resultatet av äventyret!

Bokpratet denna gång blev ovanligt långt och det beror på att vi alla läst väldigt olika böcker på temat romantik som vi haft under sommaren och dessutom hade några läst flera böcker som passade in på temat. Ganska raskt insåg jag att det var dags för papper och penna om något skulle ha en chans att hamna här på bloggen idag.

Det får bli lite korta rapporter om de olika böckerna och mest ses som en vink på vilka romantiska böcker man skulle kunna läsa, eller för den delen undvika.

Först ut var Allison Pearssons Jag tror jag älskar dig om hur den första kärleken kan forma våra liv och läsaren tyckte att det tog en stund att komma in i den, men att den sedan var bra. Hon hade även läst den senaste boken av Marian Keyes, Oväntat besök på Star Street, och hon gillar den typen av böcker och tyckte att även denna var bra.

Nästa hade läst en bok av Nora Roberts, men förträngt vad den hette och inte klarat mer än hälften, vilket vi skrattade gott åt, eftersom Nora Roberts är en mycket etablerad författare i genren medan vi själva inte har läst något av henne tidigare.

En bra och lättläst bok som flera hade läst var Baddaren, om en simskola för vuxna, av Emma Hamberg. I samband med denna och andra böcker diskuterade vi trovärdighet och rimlighet lite grann, men här var det en del saker som kanske var lite tokiga, men som funkade bra i sitt sammanhang.

Sirila gentlemän sökes av Karin Brunk Holmqvist handlar om två damer kring 80 år som gör ett sista försök att hitta varsin manlig vän med bil. Liksom författarens tidigare bok Potensgivarna uppskattades denna av läsarna.

Överenskommelser av Simona Ahrnstedt är en svensk, historisk och romantisk roman som utspelar sig i slutet av 1800-talet och även denna fick goda omdömen.

En gammaldags släktsaga som också var bra är Rosornas arv av Leila Meacham och den utspelar sig i Texas.

Anne Swärds Till sista andetaget ställer sig frågan "Hur vet man vad det är att älska?" och handlar om Lo och Lukas, där Lo lämnar Sverige och Lukas och fortsätter under en lång tid att möta och lämna män över världen. Bra och tänkvärd blev omdömet.

Allt han någonsin drömt om av Anita Shreve från 2003 fanns också med på läst-listan och den ansågs både stark och bra.

Svinalängorna av Susanna Alakoski fick högt betyg, medan Louise Boije av Gennäs senaste bok Högre än alla himlar inte ens blev utläst. Inte heller Elisabeth Gilberts uppföljare till den omtyckta Lyckan, kärleken och meningen med livet blev utläst. I nöd och lust hette den, men läsaren orkade inte igenom den för att det var så mycket uppradande av fakta.

Hon och Han - sambo i Sumpan av Annika Sundbaum-Melin och Henrik Kolbjèr, där de skrivet ett kapitel var, ansågs både lättläst och småtrevlig.

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg hade också några läst och det är en bra klassiker som man kan läsa mer om här.

Som vanligt hann vi prata om annat än böcker och en sak vi skrattade gott åt och grubblade lite över var om det är en komplimang eller inte att bli kallad piffig. En hade tre gånger samma dag fått höra av arbetskompisarna att hon var piffig. Vi funderade lite över vad som kunde menas med uttrycket och enades till slut om att det var en komplimang och nog betydde att man var ovanligt matchad och genomtänkt i kläder, accessoarer och smycken.

Mottagaren av ordet tyckte dock att det var något man möjligen kunde säga till äldre damer och hon hade själv föredragit om något sagt att hon var cool. Det tyckte vi var väldigt roligt sagt.

Lite prat om den just passerade sommaren och det flitiga regnande hann vi också med innan vi styrde in samtalet på höstens återstående träffar. Det har blivit en del förändringar och nu kom också förslag om att vara hemma hos något i december istället för att gå ut på restaurang som vi brukar.

Om vi börjar med de två kommande träffarna så har Fia och Åsa K bytt med varandra, så det betyder att vi kommer att hälsa på i Åsa K:s nya hus onsdagen den 5 oktober och det är ju lite lustigt att vi två månader i rad får komma hem till någon för första gången. Det hör inte till vanligheterna.

Novemberträffen flyttade vi enligt ett majoritetsbeslut, eftersom träffen egentligen låg mitt i höstlovet och somliga har planer på att resa bort då. Det betyder att vi träffas hemma hos Fia onsdagen den 9 november.

Förr om åren har vi alltid ätit ute på en restaurang i Kungsbacka den första onsdagen i december och anledningen till det har varit att vi förr hade så många andra åtaganden och uppbokningar i december att vi inte ville tynga någons redan överlastade axlar med att vara värdinna. Dessutom brukade vi alltid läsa årets nobelpristagare i litteratur och eftersom bokvalet redan var givet passade det bra att vi inte var hemma hos någon, för då blev det tokigt med valet.

Numera brukar vi ha två alternativ att välja på i december och antalet pyssekvällar och liknande på förskolor och skolor har avtagit betydligt. Det skulle alltså vara möjligt att stryka utekvällen i december och istället vara hemma hos den som står näst på tur att vara värdinna. I år skulle vi i så fall, enligt turordningen, vara hemma hos Camilla.

Alla får i uppdrag att tills nästa träff fundera över vad ni tycker och så fattar vi beslut hemma hos Åsa K i början av oktober.

Boken vi ska läsa till nästa gång vi ses är den mycket uppmärksammade boken Niceville av Kathryn Stocklett och den hade många av oss hört så mycket gott om så det ska bli riktigt kul att få läsa den.

Efter en mysig kväll med ovanligt vackert bröd med tranbär i och en riktigt krämig och god kanelkrans var det dags att vända hemåt igen. Lite trist är det kanske att hösten så tydligt är i antågande, men samtidigt känns det skönt att bokcirkelträffarna börjat igen och nu kan vi alla med riktigt gott samvete krypa upp i soffhörnet och läsa i skymningen igen.

Det finns fördelar med allt!