måndag 7 juli 2014

Personlig ordbok att gripas av


Jag trodde faktiskt inte att man kunde läsa en ordbok från pärm till pärm. Förr i tiden trodde jag inte att man kunde läsa en kokbok heller från början till slut, men jag har sedan länge kommit på att det är fullt möjligt. Nu vet jag att detta även gäller ordböcker. I alla fall om det är Pontus Lindh som skrivit den.

Så fort jag fick den snygga grå boken i min hand bläddrade jag lite planlöst i den, som jag brukar göra göra med en ordbok. Ser lite slumpvis på bokstaven A, J eller S om det finns något kul eller spännande att upptäcka. Eller kanske letar mig fram till Z, som är så ovanligt i svenska språket.

Jag hann inte med många planlösa bläddringar innan jag insåg att jag behöver läsa den här boken från början. Särskilt kronologisk är den väl inte, men jag ville ändå vara säker på att jag får med mig det författaren hade tänkt sig i en tydlig ordning.

Appendix är Pontus Lindhs sjätte bok och i förordet står det att boken är ett slags bihang till SAOL XIII. Den inleds med abrasionsvittne och avslutas med ögonblick och det blir en vindlande färd däremellan. Ordboken ger en målande bild av den tid vi lever i just nu, men den är också, och framför allt, djupt personlig. Vi får stifta bekantskap med såväl författarens familj - avlidna föräldrar och två bröder -  som hans eget mörka inre och det är ofta smärtsamt.

Hans mor drabbades några månader efter födseln av familjens tredje son, alltså författaren, av reumatism. Det vore kanske för trivialt att berätta den historien under bokstaven R och närmare bestämt under ordet reumatism, så vi hittar istället bakgrunden under epikris. Och mer under både jette och begravningsmusik. Det gör ont att läsa, för saknaden och sorgen känns påtaglig.

Betydligt bättre känns det när jag läser om det oböjliga substantivet sarah. Det är ren poesi och det är inte alls märkligt för Pontus Lindh har flera poesiböcker bakom sig. "Vi träffades när jag var i depressionens krypta. Hon såg igenom all min rädsla, tystnad, oförmögenhet, och lärde mig vad kärlek var. En sarah är alltså den kärlek som leder till det första, grundliga utforskandet av hjärtats ihåliga muskler." Kan det bli vackrare än så? Absolut inte i en ordbok i alla fall.

Appendix av Pontus Lindh är en bok att ta till sitt hjärta - för den är skriver rakt ur författarens eget. Den passar utmärkt för alla som är det minsta intresserade av språk, ordens innebörd och makt, mänskliga relationer och livets nyanser.

Packa ner den i fikakorgen för en dag på stranden, för det gör inget om du blir avbruten av ett badande barn som vill ha sin armpuff tillrättad eller kanske en partner som vill bli insmörjd med solskyddskräm på ryggen. Med sina korta avsnitt, som det naturligt blir i en ordbok, är du alldeles oavsett distraktion snart tillbaka i den Lindhska världen.

Jag läste mitt exemplar i skymningen ett par bedövande vackra och ljumma julikvällar och den passade där lika väl som fåglarnas kvitter i fjärran och grannarnas muntra sorl från altanen två hus bort.














Inga kommentarer: