onsdag 16 januari 2019

Mys med nys och författare


Hos Sussie med Cattis, Åsa Ö, Malin och Joanna (och hunden Bella)

Denna småkyliga onsdagsafton träffades vi hemma hos Sussie som med ett par veckors varsel fick rycka in som värdinna, vilket vi alla är tacksamma för. Ibland kan helt enkelt inte värdinnan ha sin inplanerade kväll. Är det gott om tid byter man med någon annan och då väljer hon boken och är det ont om tid går vi på restaurang istället och då väljer man boken även om man inte kan vara värdinna. Det är ett system som faktiskt funkar rätt bra.

Som vanligt så här års blev gänget lite decimerat, på grund av sjukdomar, jobb och annat,  men vi var fem tappra kvinnor som samlades denna afton och tydligt var också att det fanns en annan (också kvinnlig) varelse på plats. Söta Bella charmade alla från första stund och hon är så bedårande söt att man nästan svimmar. Än så länge är hon en toypudel, men hon har ännu en tid på sig att bli fullvuxen och då kan det faktiskt bli så att hennes mankhöjd blir för hög och då blir hon en dvärgpudel istället.

Hur ljuvligt söt hon än är blev det dessvärre uppenbart att jag inte tål henne. Jag har alltid allergitabletter med mig i väskan, så det är inga som helst bekymmer om jag drabbas av de tusen nysningarnas anfall, för jag tar bara en tablett och så lägger det sig. Dessvärre hade jag ingen väska med mig denna kväll. Jag visste att hunden hade flyttat in på adressen, men konstigt nog tänkte jag inte så långt som till att antihistamin kunde vara praktiskt att ha.

Redan inom en timme började jag nysa och så fortsatte jag genom kvällen. Nu är ju inte mina nysningar det allra mest spännande som finns att rapportera från denna afton men de märktes i alla fall mycket tydligt. Särskilt när de i antal med lätthet passerade hundrastrecket...

Hur som helst, vi hade läst och lyssnat på en ovanlig bok denna gång. Eftersom vi som förstahandsval brukar ha årets nobelpristagare i litteratur i december kände vi oss rätt vilsna i år, då inget pris delades ut, innan kvällens värdinna berättade att hon har en svåger som skrivit och just släppt en mycket intressant bok. Vi bestämde oss genast för att välja den istället. Jan Stocklassa har fått tillgång till Stieg Larssons omfattande arkiv kring Palme-mordet och efter många års arbete (åtta, tror jag minsann) har Jan Stocklassa lyckas sammanställa materialet. Resultatet blev Stieg Larssons arkiv: nyckeln till Palmemordet. Det är många personer inblandade och det är ett gediget arbete utfört av både Larsson och Stocklassa, men till slut finns ett namn som sticker ut: Jakob Thedelin. Nu råkar det förvisso vara ett fingerat namn skapat för boken, men ändå. Stocklassa är något, eller snarare någon, på spåret. Kan Jakob Thedelin vara mördaren?

Bokcirkeln har lyckats få kontakt med en del författare de valt förut och denna gång var det extra kul att kunna skajpa med författaren för det var faktiskt på hans födelsedag vi träffades hemma hos hans bror och fru. Vi hade möjlighet att ställa frågor till honom under kvällen och det var riktigt spännande och intressant att höra mer om arbetet bakom kulisserna.

Vi tyckte att det var många namn som figurerade i boken och den spontana kommentaren var då att vi bara kunde ana hur många namn som han faktiskt valt bort för att renodla så mycket som möjligt. Vi frågade också om han varit rädd för något under skrivandets gång, men det hade han som tur var inte varit. För flera månader sedan lämnade han över materialet till polisen och det har stått en del om det i tidningarna, så det ska bli kul att se om något nytt händer i den gamla mordgåtan så småningom. Boken har också väckt mycket uppmärksamhet utomlands, kanske faktiskt mer än i Sverige, så flera pressträffar med utländska journalister är inbokade för Jan Stocklassa framöver.

Vi konstaterade också att det kunde finnas anledning att läsa, istället för att lyssna på boken. Inte enbart för att det troligen är lättare att hålla isär alla namn då utan också för att det finns bilder och annat i boken som inte går fram på ljud. I boken finns bland annat den bild som är känd som fantombilden under utredningen av mordet och bredvid den finns en bild på Jakob Thedelin och fantombilden i en mix. Den mixade bilden gjordes genom att göra en bild på Thedelin 50 procent transparent och sedan lägga fantombilden ovanpå den - också den transparent. Då ser man likheterna mellan de båda männen. Till och med den lilla pricken ovanför munnen är rätt placerad. Mycket spännande!

Alla hade tyvärr inte hunnit läsa eller lyssna klart under månaden men efter att ha hört författaren berätta ville vi alla verkligen göra det. TACK, snälla Jan Stocklassa, för att vi fick störa dig på din födelsedag och för att du svarade så snällt på alla våra frågor!

Det händer att vi gör en liten resa tillsammans och denna kväll lyftes frågan igen. Just nu pågår en mejlväxling där vi funderar över när och vart vi ska åka. Tanken är att vi ska göra någonting innan påsk, så vi håller tummarna för att vi hittar någon bra helg, något trevligt ställe och att alla har möjlighet att följa med.

Innan vi skildes åt var det förstås dags att ta fram den nya bokcirkelboken och nu ska vi läsa Miraklet av Emma Donoghue. Den finns som pocket, vilket vi helst vill, men de senaste åren har det också varit en fördel om den även finns som ljudbok eftersom många föredrar att lyssna. Denna finns tyvärr inte som ljudbok, så vi pratade faktiskt om det i lite generella termer. Vi har redan som kriterier att det ska vara en pocket (även om vi får göra undantag) och den ska också helst vara ganska nyutkommen för att förhindra att några i bokcirkeln redan har hunnit läsa den. Ska vi ha ännu ett kriterium? Måste den finnas som ljudbok också? Vi var faktiskt eniga när vi kom fram till att den inte behöver finnas som ljudbok. Vi får även i fortsättningen gärna välja böcker som inte är ljudböcker. Det blir för komplicerat med alltför många kriterier, så vi kör som vi brukar. Finns månadens bok som ljudbok är det en bonus, inte ett krav.

Med det önskade vi varandra en god natt och så ses vi igen om några veckor!


Inga kommentarer: