torsdag 8 november 2012

Grattis, bokcirkeln tio år!


Hos Åsa Ö med Camilla, Catrin, Cattis, Sussie, Fia och Joanna

En mörk novemberkväll slog vi oss ned vid det stora kvadratiska bordet som var dukat med kokt ägg, skinka, ostar, bröd, kex, vindruvor ... Mmmmm ... Som vanligt var vi utsvultna, så vi slängde oss raskt över godsakerna.

Det var en speciell kväll eftersom det var tioårsjubileum och det ville vi förstås uppmärksamma. Tyvärr var det många som fått förhinder och förslaget att fira med bubbelvin en onsdag föll inte i så god jord, men kvällens värdinna hade planerat något fint som föll alla i smaken. När vi blivit proppmätta på alla underbara mackor trollade hon fram en ljuvlig prinsesstårta.

Den var fantastiskt fin och otroligt god, tyckte vi. Vilken lyx!

Vi började vår vana trogen med att prata om förra månadens bok och den här gången hade vi två att välja på. En person, som tyvärr inte var med under kvällen, hade läst Förverkliga din bokdröm och hon skickade sms tidigare under dagen. Där stod det "Förverkliga din bokdröm var en glad överraskning för mig. Den är lättläst o intressant att läsa även om man inte tänker ge ut en bok själv. Faktaavsnitten och författares berättelser om sina erfarenheter gör att det blir lärorikt o mänskligt" och det tyckte jag, som är en av författarna bakom boken, förstås var mycket trevlig läsning.

En annan tjej som heller inte var med under kvällen hade läst halva Förverkliga din bokdröm och hon tyckte som bokslukare att det var väldigt intressant att få ta del av en del av allt det arbete som bara sker bakom kulisserna i vanliga fall. Hon tyckte att den borde tilltala alla som är intresserade av böcker, inte bara dem som funderar på att skriva en egen bok och det var glädjande att höra.

De andra i bokcirkeln hade valt att läsa Operation Nordvind av Kaj Karlsson och därför blev det den boken vi kom att tala om. Alla hade inte läst klart hela, men en i sällskapet inledde med att säga att hennes man hade kastat sig över boken och tyckt att den var fantastiskt bra. Han har rekommenderat den till flera vänner och det är förstås jättekul att vi sprider bokcirkelboken även utanför vår lilla krets.

Hans fru var på sidan 100 ungefär och planen är att läsa klart, men det hade varit för intensivt under månaden så tiden hade inte räckt till.

Vi som läst boken kunde förstå att Kaj Karlsson sålt 8 000 exemplar av denna debutbok på ett år, för det är en spännande historia i ungefär samma stil som Hamiltonböckerna och den har ett bra driv. Det är många detaljer om vapen, lite väl mycket otäcka detaljer om hur människor dör och oväntat många målande miljöbeskrivningar. Vi följer verkligen med huvudpersonen Gustav Sterner på hans äventyr och vi tyckte att det var trovärdigt om en värld vi egentligen själva känner väldigt lite till.

En som läste hela boken tyckte att personerna kändes lite stereotypa och grunda, medan en annan påpekade att författaren ändå snickrat fram en ganska dramatisk bakgrund för både Gustav och Katarina. Den första ville ändå ha en djupare förklaring till varför de agerade som de gjorde och vad som egentligen var drivkraften, särskilt när det gäller Gustav.

En annan sak som vi pratade om var om Gustav verkligen är en hjälte i våra ögon. Hans agerande i den tredje och avslutande delen gjorde oss både fundersamma och lite förvånade. Eftersom alla inte läst hela var det svårt att diskutera det på djupet och vi vill heller inte avslöja för mycket av det som händer för kommande läsare. Vi förstod hans handlande, det var inte alls det var som problemet utan vi köpte det helt och hållet i sitt sammanhang, frågan var snarare vad vi tyckte om det.

När jag i efterhand diskuterade kvällens tankar med en av tjejerna som inte var med på träffen, men som läst hela boken, hade hon över huvud taget inte tänkt som vi gjort angående den senare delen. Hon tyckte att allt låg i linje med det som hänt tidigare och med det man kan förvänta sig ingår i genren. Och hon såg Gustav som en hjälte.

Hon inledde hela vår telefonkonversation med att utbrista att hon älskade Operation Nordvind och även hennes man hade fått lånat boken. Han hade legat och läst till 3.30 på morgonkvisten för att det var så spännande att han omöjligen kunde lägga ifrån sig den.

Inledningen i boken tyckte vi alla var så otäck att vi tvivlade på att vi skulle orka ta oss igenom hela historien, men även om vi tyckte att vissa saker var hemska även fortsättningsvis, så klarade vi det.

Med tanke på Kaj Karlssons egen bakgrund som kustjägarkapten och utbildningen han har vid specialförbandet Särskilda skyddsgruppen (SSG) undrar man hur mycket av det som händer i boken som bygger på författarens egna erfarenheter. Inte så mycket får vi hoppas, för det är brutalt och våldsamt.

Vi hann med en hel del andra samtalsämnen också och pratade bland annat en del om begreppet dagis kontra förskola och om de nya betygen som flera av våra barn kommer att få nästa månad. Betygssystemet görs ju om då och då och vi är alla väldigt nyfikna på hur det kommer att fungera den här gången.

En som är lärare berättade att jämför med det förra systemet med G, VG och MVG kommer de nya bokstäver som motsvarar dessa att vara E, C och A. Bokstäverna B kommer att vara som VG+ och D som G+. Det blir säkert en förbättring jämfört med det gamla systemet eftersom det var ganska få steg att spela på. Vi fick också veta att det kommer att bli betydligt svårare att få ett A jämfört med att få ett MVG.

December månads träff brukar alltid äga rum på en restaurang i Kungbacka och i år har vi valt Tullen vid torget. Det är viktigt att alla hör av sig oavsett om ni ska följa med eller inte, så vi kan boka ett bord som stämmer med antalet gäster.

När några behövde lämna oss för att dra sig hemåt igen var det hög tid för kvällens värdinna att plocka fram november månads bokcirkelbok och det blev Bumerang av Tatiana de Rosnay, som skrivit Sarahs nyckel. Bumerang kom dock innan den stora succén Sarahs nyckel, så det ska bli mycket spännande att se vad vi tycker om den.

Ännu en trevlig bokcirkelkväll tog snabbt slut och det känns ganska fantastiskt att vi funnits i hela tio år. Tänk så mycket som har hänt under dessa tio år ...








2 kommentarer:

Kaj Karlsson sa...

Det är väldigt smickrande och rörande att vara fokus för så mycket tid och kraft i en bokcirkel. Tack.

Som ni noterar är boken i mångt en betraktelse från insidan av en värld få har insyn i. Sådana erfarenheter påverkar. Om något är min skildring starkt återhållen, verkligheten är betydligt mörkare.

Roligt också att ordet spred sig utanför cirkeln till olika respektive, det uppskattas!

Joanna Björkqvist sa...

Det är mycket trevligt, Kaj, att läsa en bok och få respons av själva författaren också. Boken var alldeles tillräckligt otäck, så jag törs inte ens tänka på att verkligheten är ännu mörkare...