söndag 24 september 2017

Speciella pärlor från Idus förlag



Nyligen var jag ansvarig för bokhörnan under den nationella suicidpreventiva konferensen i Göteborg. Det var elfte gången konferensen ägde rum och den lockade nästan tusen besökare från olika yrkesgrupper och med olika erfarenheter av psykisk ohälsa och självmord.

I bokhörnan fanns en hel del litteratur på just temat psykisk ohälsa och självmord, men också på temat sorg, död och förlust. Mina egna reportageböcker Vår älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan från livet (båda utgivna på Grim förlag) var ett par av titlarna. Bara några dagar innan hade min senaste bok fått hedersomnämnande av Suicide Zero för bästa rapportering om självmord under 2016, så det kändes riktigt fint att ha med den på konferensen. Inte minst som ett eget litet kapitel faktiskt handlade just om konferensen, som var under full planering när jag skrev boken förra året.

Tanken med bokhörnan var att i första hand presentera lättillgängliga böcker och inte läroböcker inom området. Det betydde att det fanns gott om bilderböcker för barn, serieböcker och romaner för unga samt romaner för vuxna. En fantastisk spännvidd, måste jag säga, för i takt med att vi människor i allt större utsträckning vågar tala om de svåra sakerna i livet vågar vi också skriva om dem.

Utgångspunkten för bokhyllorna på konferensen var Suicidprevention i västs eget välfyllda bibliotek och professor Jan Beskows egen digra samling. Under sina femtio år av forskning kring suicidalitet och suicidprevention har han samlat på sig en ansenlig mängd böcker av de mest skilda slag. Till detta tillkom diverse titlar som Kungsbacka bibliotek hjälpte mig att plocka fram och som jag sedan tog med mig.

Vi hade gott om böcker redan där, men inför konferensen kontaktade jag även Idus förlag, för jag vet att det är ett förlag som inte väjer för de svåra och stora frågorna i livet, utan tvärtom har samlat ihop lätta böcker om svåra saker så att det ska vara enkelt att finna det man behöver och vill ha. Jag har tidigare skrivit om flera av deras böcker, inte minst När mammas tankar ändrade färg av Sara Galli och Mats Molid. Det var en bok som berörde mitt hjärta djupt och den var redan nedpackad för att få följa med till konferensen, men jag misstänkte att det säkert fanns fler värdefulla böcker att tipsa om, så jag mejlade förlaget och fick svar inom bara ett par timmar.

Ett par dagar senare kom ett bokpaket med hela tretton böcker som alla perfekt passade in i bokhörnan. Jag hann tyvärr inte läsa alla de lite tjockare böckerna, men de som var lite tunnare hann jag läsa och tre av dem vill jag gärna skriva några ord om.

Först ut är Jag brukar vinka till en sten, där Karin Askerin står för texten och Mattias Kvick för illustrationerna. Det är en varm och finstämd historia en pojke som får en lillebror. Till en början verkar allt bra, men plötsligt blir bebisen sjuk och får åka helikopter till det stora sjukhuset långt bort. En apparat hjälper honom att andas men hans liv går inte att rädda.



Tyvärr dör små barn även i vårt trygga land där vi har fantastisk sjukvård, så detta är en viktig bok för dem som drabbas. Varje bild är dessutom vacker som en tavla. Makalösa akvareller fulla av färg och uttrycksfulla ansikten finns på varje sida och man får ha ett hjärta av sten för att inte bli djupt berörd av denna fåordiga, men gripande, bok.

Näst på tur är HejDå mamma! Vi höRs! av Andreas Hasselberg och Vera Mulder. Boken handlar om Fellan som inte vill gå på sin mammas begravning, för han ser ingen mening med det. Mamman är ju död ändå. Men något får honom att ändra sig och det är något som hans mamma sagt till honom innan hon dog. Jag tycker det är fint att mamman på det sättet faktiskt är med honom denna tunga dag. Jag tycker också väldigt mycket om att både begravningsgästerna (noterar särskilt deras fria klädsel) och kistan i kyrkan visas på bild. Det blir så greppbart då.

Till och med när kistan ligger i jorden får vi läsare vara med. Det gör ont i hjärtat att se de två barnen och änkemannen titta ner på den blomsterprydda kistan, men jag tycker att det är modigt att visa det. Precis så hemskt och sorgligt är det på en begravning och en bok kan vara ett utmärkt sätt att bearbeta de känslor som dyker upp när en älskad person dör och lämnar oss.

Sist ut idag är Pappa är sjuk av Sofia Gregersen och Elisabeth Gregersen. Detta är min favorit av dagens tre viktiga barnböcker, för jag är väldigt svag för det minimalistiska och samtidigt effektiva som präglar boken. Sofia Gregersen står för texten och jag älskar meningar som "Det är tråkigt när pappa ibland måste vara på sjukhuset. Då känns det argt i magen." och "En morgon berättar mamma att pappa inte lever längre. Då känns det konstigt i magen och skräpigt i ögonen." Javisst, är det så! Så välformulerat och klockrent.

Bilderna är också fantastiska. Figurerna är på alla sätt mänskliga, men helt mänskliga ser de inte ut och det blir en perfekt mix av verklighet och sagovärld. Pappa är sjuk är en mycket berörande historia och den håller för många läsningar och många djupa samtal; hur påverkas egentligen en familj när en förälder blir sjuk? De små vardagliga detaljerna som att pappan inte längre kan grilla som andra pappor gör och att barnen inte längre får ta med kompisar hem ger en tydlig bild av hur vardagen förändras när någon i familjen blir allvarligt sjuk. En riktigt, riktigt fin bok som rekommenderas varmt.

Alla böcker jag skrivit om finns att köpa via Idus förlags hemsida, som jag länkat till ovan. Det går också bra att köpa dem på plats i förlagets monter under Bokmässan i Göteborg, den 28 september till den 1 oktober. Jag brukar alltid besöka deras monter A01:02, för den är full av läsvärda och tänkvärda böcker.

En annan monter som självklart kan vara värd ett besök är Grim förlags monter B04:79. För i den finns jag!

Varmt välkomna till en fullmatad Bokmässa, där det definitivt finns något för alla smakriktningar.

Hoppas vi ses!



Inga kommentarer: