söndag 8 oktober 2017

Tankar om Vego & vin


Peter Streijffert är tillbaka med en ny bok - hurra!

Jag fick mejl från Blue publishing med en fråga om jag ville läsa den sprillans nya Vego & vin av Peter Streijffert och jag kan säga att jag svarade genast att jag mer än gärna ville det. Jag älskar hans sätt att skriva, hans uppfinningsrikedom när det gäller rätter och hans enorma kunskap om viner.

Förra året kom Smak: mat och vin och den sträckläste jag under en helg. I den fick vi läsare lära oss vilka viner som passar till vilka maträtter och eftersom de flesta rätterna var vegetariska passade de mig utmärkt. Boken var så mycket mer än jag trodde när jag fick den och det var som att stiga in i en alldeles ny och egen värld full av dofter och smaker som kändes påtagliga även om allt bara var på bild och inte alls låg på dignande fat framför mig. Hela mitt blogginlägg var fullt av entusiasm precis som själva boken sprudlade av kreativitet, glädje och energi.

Den här gången går författaren ytterligare ett steg längre på temat och skriver uteslutande om vegetarisk mat och vilka viner som passar till dessa spännande rätter. Han berättar att det har med hans egen resa att göra. Han har gått från att tycka att kött är det godaste som finns till att föredra fisk och skaldjur. Nu har han istället grönsaker som favoriter och kallar sig sambovegetarian. Men ingen behöver bli orolig. Det betyder inte att han äter sin sambo. Istället handlar det om att hans sambo är vegetarian och med sin sambo är Peter vegetarian, men eftersom han lagar både kött och fisk ibland när han kockar ser han sig som deltidsvegetarian och då passar uttrycket sambovegetarian perfekt.

Det var med stor iver jag slog mig ner på altanen för att ta del av Vego & vin. Solen strålade denna sköna söndag och jag fick ha solhatt för att kunna läsa utan att kisa alltför mycket. Redan i inledningen känner jag igen tonen från den förra boken och det känns nästan som att träffa på en bekant på stan - ett kärt återseende. Peter berättar att han för tjugo år sedan slutade att köpa bröd. Sedan dess bakar han alltid sitt eget. Under arbetet med den senaste boken passerade han ännu en tröskel och började att göra eget smör istället för att köpa. "Nej, 'kan själv' är en bra harang. 'Sluta köpa skit' är också ett bra motto" skriver han på sitt alldeles eget och träffsäkra sätt.

Andra klockrena saker vi får läsa är "Ett dyrt men tråkigt vin kan göra mig snudd på förbannad - det händer stup i kvarten på de vinprovningar jag smakar mig igenom" och "En simpel pasta och ett glas rödtjut - hur svårt kan det va? Nej, inte alls." Härlig läsning!

Men självklart är det inte enbart texterna mellan alla recept som fångar mitt intresse. Recepten i sig känns kreativa, spännande och framför allt nya. Bland annat slår författaren ett slag för alger, som han beskriver som havets vegetariska ostron. Algpesto och algnudlar låter väl spännande?

För den som inte känner sig riktigt så våghalsig kanske ugnsstekt lakritsrödlök, nässelrisotto eller parmesanchips med citroncrème kännas mer lockande? Allt ser fantastiskt gott ut och det senare måste jag absolut göra framöver.

Annat som får det att vattnas i munnen på mig är grillad brietårta, björnbärsmousse och inte minst päron med getost. Himmel, så gott allt låter!

För att inte tala om hur gott allt ser ut! Bilderna är otroligt läckra och dessutom väldigt många. Sida efter sida andas fräscht, friskt och sunt på det bästa av sätt. Fotografen Lasse Hallström har gjort ett fantastiskt jobb även denna gång för i en bok av detta slag betyder bilderna oerhört mycket för känslan.

Själva kärnan i boken är ju vilket vin som passar till vilken maträtt, så det måste jag självklart också beröra. Vi får veta att torrt mousserande (gärna champagne) passar fint till fröknäcke, en fruktig och smakrik rioja är det bästa till en rätt som skojigt nog heter fejkad köttbit och en pinot gris är perfekt att servera till en buffé. Vi får också lära oss att kronärtskocka kan vara knepigt att välja vin till, för den kan ge vinet en metallisk smak. Fett, som majonnäs eller brynt smör, kan bilda en smakbrygga man kan trippa på och där väntar ett glas vitt vitt eller kanske rosévin som matchning till den luriga skockan.

Mycket praktiska och användbara tips för oss som inte är experter, men gärna vill lära oss lite mer längs livets väg.

Den senaste boken är ett femtiotal sidor tjockare än den förra, men i övrigt är det samma tilltalande format på denna som på den förra. Även den här boken slukade jag med hull och hår. Jag läste den i ett rasande tempo och har sedan suttit och bläddrat i den fram och tillbaka för att kunna skriva blogginlägget - så trevligt. Jag gillar verkligen de mjuka pärmarna och de generösa flikarna där man bland annat får tips om tre andra böcker av samme författare.

Jag har rätt många vegetarianer och veganer i min vänkrets och självklart vill jag rekommendera denna bok särskilt till er, men faktum är att jag rekommenderar den till alla som vill tänka lite nytt och är intresserade av hur det optimala vinet förhöjer en speciell rätt.

Unna dig ny inspiration, nya idéer och ny kunskap i bokform - det är du värd.




lördag 7 oktober 2017

15 år tillsammans i bokcirkeln





Hos Sofie med Åsa Ö, Cattis, Malin, Catrin och Joanna

Det var fortfarande ljust när vi kom till kvällens värdinna och det kan vi nog konstatera var sista gången för i år. När det är november nästa gång lär det vara mörkt när vi ses och kolsvart när vi skils åt...

Det blev en del avhopp denna dag, men vi var till slut sex personer som träffades och som vanligt hade vi en riktigt trevlig kväll tillsammans och det fanns så mycket gott att äta att vi nog alla åt lite extra för alla som inte kunde komma. Mums!

Övervägande delen av gänget hade dessutom läst eller lyssnat på förra månadens bokcirkelbok så det gick fint att prata om Det kommer alltid en ny himmel av Lori Nelson Spielman, trots att vi inte var så många. Ibland tycker vi väldigt olika om böckerna vi läser, men den här gången var vi alla rörande överens, så det lär gå fort att berätta vad vi tyckte. Dessutom tyckte vi samma oavsett om vi läst eller lyssnat och det är inte heller givet alla gånger.

Vi tyckte alla att idén var bra. Grundstoryn handlar om 34-åriga Brett som skrev en bucketlist som tonåring och tjugo år senare aktualiseras listan på grund av att hennes mamma Elizabeth just dött. Det är ju ganska lätt att tänka sig ungefär vilka livsmål en ung flicka har och listan innehöll mycket riktigt få överraskningar. Vilken tjej drömde inte om en egen hund och häst? Eller om att träffa drömprinsen och få barn? Brett är inget undantag. Elizabeth har under årens lopp känt på sig att dottern inte är lycklig med det liv hon lever, trots att det på ytan ser riktigt bra ut, så hon bestämmer sig för att ge dottern en rejält knuff i rätt riktning i sitt testamente.

Hon börjar med att göra henne arvlös och så får hon i uppdrag att bocka av alla punkter på sin bucketlist för att ha en chans att få sitt arv så småningom. En del saker är lättare och andra svårare men hon har ett år på sig, så det kan gå. Även om vi alla får en klump i magen med tanken på leveranstiden för bebisar och att hennes sambo Andrew tydligt deklarerat att han inte alls är intresserad av barn. Dessutom står det att hon ska försonas med sin far och han är död sedan sju år tillbaka. Bäddat för komplikationer, alltså.

Och ja, visst blir det lite komplikationer och visst blir det också lite dramatiskt ibland, men sammantaget tycker vi ändå att detta är en bok som bjuder på få överraskningar. Tvärtom är den ganska tillrättalagd och även om vi har trevligt när vi läser eller lyssnar, för det har vi, så är det inte en bok som kommer att stanna kvar i våra medvetanden under lång tid framöver. Den känns både ganska amerikansk och rätt så klassisk för sin genre, feelgood på gränsen till chiclit med tanke på det stora kosmetikaföretaget som började som ett litet företag som blev enormt framgångsrikt tack vare att Oprah valde att ta med en av produkterna i sitt program en gång.

Sammantaget tyckte vi att det var en trevlig och läsvärd bok för den som gillar underhållning och relationer, men den är inget vi kommer att grubbla över ens nästa vecka. Även om man faktiskt får sig en tankeställare över hur vi väljer att leva våra liv. Är vi trogna våra drömmar och ideal? En intressant fråga som man kanske inte ens vågar ställa sig för vad händer om man tvekar vid svaret...?

Visserligen är böckerna anledningen till att vi ses varje månad efter 15 år, just den här gången var det faktiskt 15-årsjubileum även om vi glömde bort att hurra för oss, men efter alla år är det så mycket mer vi delar än enbart böcker. Jag tror inte jag är ensam om att bli varm om hjärtat när jag tänker på allt som hänt under våra 15 år tillsammans. Vi har gått igenom så otroligt mycket ihop och vi stöttar varandra på ett sätt som jag skulle vilja säga är väldigt speciellt. Saken är ju den att vi inte alltid hörs så mycket mellan träffarna, men när vi ses är det alltid som om vi sågs igår.

Vi finns för varandra och vi kan både skratta och gråta ihop. Vi kan lyfta ämnen man inte alltid pratar om med vem som helst och vi kan i nästa sekund bli härligt ytliga och diskutera hur snygg (jodå, ni läste rätt - allt handlar inte om rösten ens när det gäller ljudböcker) en uppläsare på Storytel är. Jag älskar den mixen. Det är helt fantastiskt att få ha den här bredden tillsammans.

Den här gången pratade vi en del om våra barn och det gör vi inte alls sällan, men det slog mig denna gång vilket spann vi faktiskt har mellan våra telningar och hur mycket däremellan som är sig ganska likt. Jag tror att jag landar ganska rätt om jag säger att yngsta barnet är kring tio och och äldsta barnet kring 25. Det ger en fin spännvidd. Några har just börjat gymnasiet, andra har just fått körkort och ytterligare andra har ett helt eget liv en bit ifrån mammas trygga famn...

Vi konstaterande bland mycket annat att det är väldigt trevligt att övningsköra med våra barn för vi ser det som kvalitetstid. Det är då vi hinner umgås. Jag tror vi är många som tänkt att det är underbart att vara efterfrågad och faktiskt få ett par timmar i veckan med våra härliga ungdomar. För egen del har jag just glatt mig åt att första barnet fick körkort två dagar efter 18-årsdagen och i samma stund kom ett brev om att jag är godkänd som handledare för lillebror. Så nu laddar vi om!

Vi pratade också om jobb. Det är så lustigt att det aldrig riktigt är sig likt i vår lilla grupp. Det är alltid någon som bytt jobb, gått någon utbildning eller på annat sätt förändrat sin arbetssituation och så var det denna gång också. Det trodde vi nog inte för 15 år sedan, men det händer något hela tiden. Mossa växer som bekant aldrig på rullande stenar och vi är nog den litterära motsvarigheten till The Rolling Stones. ;)

Några i gänget var också på besök på Bokmässan förra helgen och det är alltid lika trevligt. Somliga kom på vinminglet på torsdagen och andra kom på lördagen eller söndagen. Oavsett när är det alltid lika kul för mig i montern, som jag står i tillsammans med Annika Bengtsson på Grim förlag, att det dyker upp kända ansikten. Vid det här laget känner dessutom min förläggare Annika de flesta av mina vänner, så det är idel kära återseenden när vi väl möts.

Oktober månads val av bok bjöd på flera glada tillrop för vi var några som redan köpt boken och ser fram emot att läsa den. Störst av allt av Malin Persson Giolito handlar det om och den har blivit vald till Årets bästa kriminalroman. Vi ser alla fram emot att ta del av den. Alldeles oavsett författarens nära släktskap med Leif GW Persson.

Nästa gång är det november och då ser vi fram emot att få prata lite andlighet och healing, för jodå, det och eteriska oljor ryms också inom vår otroligt spännande bokcirkel!