Firarkväll med vin och bokprat

Hos Sussie med Sofie, Fia, Gerd, Åsa Ö, Camilla, Catrin, Cattis och Joanna

Februari månads träff visste vi redan på förhand skulle bli väldigt speciell och det blev den också. Det är inte varje dag man firar två vackra och fantastiska 50-åringar, men det gjorde vi i onsdags.

Jubilarerna uppvaktades med varsin röd ros och likadana halsband. Halsbanden bestod egentligen av två stycken som satt ihop och i det ena hängde en liten trollslända och ordet Fantastic i guld. Mycket fina var de och flickorna (jodå, vi är ju en gäng bokcirkelflickor, så nog är de flickor alltid!) blev glada och hängde dem genast om halsen.

Kvällens värdinna var en av dem som fyllt år och aftonen till ära bjöd hon på varm mat istället för mackor med pålägg som vi vanligtvis har. Dessutom delade vi på en flaska vin - vilken lyx denna onsdag! Maten var väldigt god och bestod av räkor och ris kryddat med dragon. Vi fick veta att det var en rätt värdinnan lagat redan på 1980-talet och vi konstaterade att det var mycket som var bra på det glada 80-talet. Inte bara axelvaddarna, pastellfärgerna och de höga midjorna på byxorna, utan även maten. Mums, så gott det var!

Det är så roligt att vi har hängt ihop i över elva år vid det här laget för vi har verkligen hunnit gå igenom många stadier tillsammans. Ofta pratar vi om våra barn och i början var det saker som gångskicklighet och språkutveckling som diskuterades. Senare pratade vi om hur det gick för dem när de nyss börjat dagis och senare hur det gick i skolan. Ytterligare några år senare talade vi om att prata med barnen om mens. Skulle våra små telningar bli så stora att de skulle få mens också?

Jodå, det blev de. Och det fick de. Vid flera träffar har vi diskuterat gymnasievalet och numera har våra hjärtegryn även pojk- och flickvänner. Några barn har till och med flyttat hemifrån och pluggar på högskolan. Herregud, vilka stora ungar vi har!

Själva är vi ju fortfarande en samling unga kvinnor som gillar att läsa böcker, helt enkelt. Hur kan vi ha så stora barn som vi har? Det är obegripligt. Men roligt!

Att prata om januari månads bokcirkelbok var trevligare än det är ibland för den här gången tyckte alla att det var en riktigt bra bok vi hade att ta oss an. Någon lyssnade på den medan andra läste och alla var lika tagna av historien. Vi enades om att Förr eller senare exploderar jag av John Green var en väldigt bra och ganska speciell bok.

Det låter förstås gräsligt deppigt att bokens huvudpersoner har svåra cancerformer fast de bara är tonåringar och kan dö nästan hur snart som helst om ödet slår till, men det var inte lika nedslående som det låter, som tur är. När vi läste Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt för några månader sedan var vi flera som störde oss på att det kändes för mycket som en ungdomsbok. Vi tyckte språket var lite trist och att den unga flickan det handlade om kändes ganska barnslig för oss. Det var inte alls en känsla vi hade nu. Tvärtom drogs vi in i historien med full kraft och tack vare att språket var snyggt och de litterära referenserna fanns där upplevde vi att det var en bok som passar en väldigt bred målgrupp rent åldersmässigt.

Tonen i boken var något som stack ut och författaren Peter van Houten var en festlig karaktär. Det enda som vi retade oss lite på var titeln som på svenska skiljer sig enormt från den ursprungliga som är "The Fault in our Stars". Den engelska titeln är både mer passande och vackrare. Den svenska varianten får sin förklaring inne i boken, men vi tyckte ändå att den kändes både lång, otymplig och inte gav en rättvis bild av bokens innehåll.

Många av oss ser fram emot att plocka fram näsdukarna och se filmen också så småningom. Det är verkligen kul när vi alla är överens om att månadens bok var bra, för det händer inte så värst ofta.

Annat som vi pratade om var faktiskt operationer och förändringar i arbetslivet. Det var en otrolig spännvidd på samtalsämnena denna kväll.

En hel del tid gick också åt till att fundera över kommande träffar. Det kommer att bli en del förändringar, så var beredda på det och kika både i högerspalten här intill angående nästa träff och under fliken kommande träffar för längre perspektiv.

Det som är aktuellt nu är att kommande och nästnästa värdinna bytt kvällar med varandra. Sedan kommer det troligen att bli förändringar även i maj och juni, men dessa återkommer vi till.

Februari månads bok hade ingen läst och de som hört talas om den har bara hört gott så vi är mycket spända på denna läsning. Kvällens värdinna hade bett om tips på en feel good-bok och hade då blivit rekommenderad Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand.

Efter en mycket trevlig firarkväll var det slutligen dags att skiljas åt ännu en gång och som vanligt blev det många varma kramar i hallen innan vi styrde kosan hemåt igen.

Nästa gång vi ses är det mars och våren är på väg. Längtar redan.

Hela hemmet var fullt av blommor efter
födelsedagsfirandet - så vackra buketter!