Fem julklappsboktips

Ibland får jag frågan om jag vill blogga om en viss bok och om jag har tid att läsa den och skriva ner lite tankar kring den gör jag gärna det. Tyvärr räcker inte alltid tiden till för alla bra böcker som finns och det är synd för jag vill så gärna lyfta böcker som är värda att spridas.

Idag tänkte jag i alla fall att jag skulle ge lite (julklapps-)boktips för här kommer korta reflektioner över fem böcker som jag läst och som alla är utgivna av Whip Media.

Sedan en tid tillbaka jobbar jag som lektör och redaktör och det innebär att jag läser manus innan de förvandlats till utgivna böcker. Det är ett oerhört roligt och stimulerande arbete. Att få komma med synpunkter och hjälpa till att vässa manuset ytterligare genom att ge förslag till förbättringar är en ynnest. För en författare är det mycket värt att ha en redaktör som samarbetet fungerar bra med och för läsarna är det guld värt att boken de köper blivit så bra som möjligt.

Här följer några boktips på böcker där jag på ett eller annat sätt varit inblandad i olika hög grad. Jag tar böckerna i åldersordning efter målgrupp och börjar då med barnböckerna för att avsluta med vuxenböckerna.

Bobby Groda lär sig simma av Mona Bhat

Grodan Bobby är snart fem år och det börjar bli dags för honom att lära sig simma. Barnboken Bobby Groda lär sig simma (för åldern 3-6 år) är en väldigt charmig och pedagogisk berättelse om när Bobby börjar i simskolan tillsammans med några andra söta djurungar. Vi får veta vad det är som luktar så konstigt redan i entrén, varför tjejen i omklädningsrummet är naken och varför man inte får hoppa i bassängen utan klartecken från simläraren.

De färgglada och härliga illustrationerna är gjorda av Sagar Salunke och de lyfter verkligen den söta berättelsen på ett perfekt sätt. Detta är en klassisk, stor bilderbok att bläddra i och det ryms en hel del på varje uppslag.

En kylig dag då många av oss längtar till sommar, sol och bad får man nöja sig med ett besök i simhallen. Eller en trevlig saga i soffan under en filt - det tycker jag för egen del är ännu mysigare.

Handla rätt! av Emelie Nirland och Johanna Sandberg

Valpen Puffen ska för första gången i sitt liv få följa med husse till affären för att handla. Han får en egen kundvagn och också en egen handlingslapp. Så långt är allt väl. Men eftersom det är första gången Puffen är i en butik är det inte så lätt för honom att veta hur man ska uppföra sig. De nybakade bullarna vill Puffen gärna ta ett bett av och de roliga leksakerna vill han självklart leka med. Det är inte alls populärt och en man som arbetar i affären läxar förstås upp den lilla valpen.

Visserligen handlar sagan om en hund, men det är fullt överförbart på småbarn. Jag tror att de allra flesta föräldrar (och barn!) kan känna igen sig i denna söta berättelse om frestelserna i en affär och här får barnen på ett subtilt sätt lära sig vad man för göra i en butik och inte. 

Slutet, som jag inte tänker avslöja, är också så varmt och fint att jag hoppas att alla föräldrar är precis som husse. Slutet gör att boken passar perfekt som godnattsaga, för jag är säker på att både den som läser och den som lyssnar får ett leende på läpparna.

Handla rätt! (som är lite göteborgskt ordvitsigt och dubbeltydigt) är skriven av Emelie Nirland och illustrerad av Johanna Sandberg och vänder sig till barn i åldrarna 3-6 år. Rent fysiskt är detta en liten behändig bok i liggande format och jag tycker att det passar berättelsen bra.

Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr av Camilla Linde

Redan den långa och kluriga titeln avslöjar att denna bok, som i första hand vänder sig till åldersgruppen 6-9 år, men som kan lyssnas på av yngre och läsas av äldre, är något alldeles extra. Det tog inte ens sida innan jag blev helt kär i denna underfundiga äventyrsbok med en alldeles egen och speciell ton.

Författaren Camilla Linde skriver så otroligt finurligt och härligt och en stor del av läsupplevelsen handlar om att hon använder språket på ett så kreativt sätt. Det svenska språket är i ständig förvandling och utveckling och det blir uppenbart här.

Till exempel är det så att Snack Parrow egentligen är rymdpirat men redan i början av berättelsen går inte piratandet så bra för det är knappt folk ute och folk i rörelse är nästan en förutsättning för att man ska kunna pirata. Snack Parrow och hans flaxande kompis Flax måste dessutom passa sig så de inte blir upptäckta av frunkisarna. Alltså bestämmer sig Snack för att starta en intergalaktisk rymdbyrå för att lösa mysterier istället.

När Snack behöver ett rymdskepp för att kunna resa mellan galaxerna är en slemmig humfurk beredd att sälja sin rymdbalja och ett skeppsspöke blir kapten ombord eftersom Snack inte kan köra skeppet. Dessvärre är rymdbaljan inte i något vidare skick, så den går väldigt snart sönder. Då tvingas de bege sig till Skrotplaneten för att skaffa reservdelar. Men Skrotplaneten vaktas av universums farligaste varelser robotkaninerna och det är tveksamt om gänget ska komma levande därifrån.

Kort sagt är Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr en spännande och riktigt, riktigt, riktigt underhållande berättelse som det är omöjligt att motstå och den har dessutom coola illustrationer av David Téczely.

Hade jag själv varit i åldern 6-9 hade jag älskat att ha denna bok som bänkbok i skolan och hade jag haft barn i samma ålder hade jag älskat att läsa denna bok för dem på kvällarna. Jag har väldigt svårt att föreställa mig att en enda unge inte skulle gilla den lilla pärla.

Så alla föräldrar, mor- och farföräldrar, fastrar, kusiner, tomtenissar och alla andra som vill köpa den perfekta hårda julklappen till en tjej eller kille på sex till nio år; här är den!

I lagens famn av Kerstin Dejemyr

I lagens famn är en relationsroman bland uniformer och blåljus skriven av Kerstin Dejemyr som själv är polis. Romanen handlar om polisassistenten Lene som inte hinner jobba länge på polisstationen innan det är dags för personalfest. På festen låter hon sig förföras av polischefen Anders och trots att han är gift inleder de en passionerad affär, som Lene till en början inte kan inse konsekvenserna av. Han är ju så charmig och spännande. Dessutom anar hon möjligheter till en befordran.

När Lene så småningom inser Anders verkliga natur och att han inte är den hon trodde förändras allt.

Städaren Enok, som arbetar på polisstationen och är lite eljest, anar vad som händer, men ska han lägga sig i och har han modet att berätta? Enok är en charmig bekantskap. Han är en noggrann städare som sköter sig jobb utmärkt. Även om de flesta uppskattar det han gör finns det de som inte rör sig ur fläcken för att underlätta hans arbete med moppen och trasan. En dag får han nog och gömmer en hantel som väger fem kilo i botten på en polis insatsväska. Tilltaget gör att polisen tvingas kånka runt på en väska som väger fem kilo mer än nödvändigt och Enok tycker att det är galet rolig. Det tycker jag med. Rätt åt henne.

Lene kommer till polisstationen som en ung och ganska naiv polisassistent men på kort tid förändras hon på många sätt. Eftersom författaren själv är polis får man hela tiden känslan av att spelet som pågår på polisstationen med hierarkier, skitsnack, säkerhetsbrister och maktspel har en tydlig förankring i verkligheten. Inte minst som författaren är expert på våld i nära relationer och barn som far illa. Det ger berättelsen en extra dimension.

I lagens famn är en kort roman, endast 137 sidor, och den går rasande snabbt att läsa. Dessutom finns den både som häftad bok och som pocket. Bara att välja det man själv föredrar. Passar utmärkt för läsare som är intresserade av både poliser, deras arbete bakom kulisserna och vad dramatiska och våldsamma förhållanden kan göra med en sårbar människa.

Vad finns det att skratta åt? av Maria Höglander

I självbiografin Vad finns det att skratta åt? berättar mamman och författaren Maria Höglander om kampen för sin son Emanuel. Det är en mycket öppenhjärtig och gripande berättelse om hennes vardag som mor till en pojke som drabbas av psykisk ohälsa och dras in i ett drogmissbruk.

På baksidan står det att boken innehåller smärtsamma detaljer och att den är mycket känslosam. Det står också att den är brutalt ärlig. Och ja, jag kan inte hålla med mer. Jag var totalt slut när jag läste denna berättelse. Under läsningens gång visste jag inte om Maria Höglander skrivit boken för att hedra sonens minne och på något sätt ge honom liv igen eller om hon ville berätta om vägen fram till att sonen är fri från sitt missbruk och mår bra idag.

Därför var det omöjligt för mig att sluta läsa. Jag var bara tvungen att få veta hur det skulle gå. Jag överdriver inte om jag säger att jag grät på slutet och jag ska till och med erkänna att jag grät på Bokmässan i Göteborg i höstas när jag träffade både författaren och den idag friska sonen. Det är med tveksamhet jag avslöjar att historien slutar väl och hade det inte stått på baksidan av boken hade jag inte gjort det, men där står det att det bortsett från allt det mörka med ångest och förtvivlan (och oj, vad jag upplevde den medan jag läste!) trots allt är en bok om hopp och tillfrisknande.

Vad finns det att skratta åt? är en av de ärligaste och mest smärtsamma böcker jag läst och den är så otroligt viktig. Som mamma går Maria Höglander helt och hållet upp i sin sons missbruk och blir medberoende. Hela hennes värld som rymt arbete, man och andra, yngre barn krymper till att enbart handla om Emanuel och hans liv. Det gör på riktigt ont att läsa.

Vad finns det att skratta åt? är en gripande bok för andra i samma situation som författaren befunnit sig i, men jag tycker också att den är också ett inlägg i debatten om att det måste få kosta pengar att rädda liv. Jag hade flera gånger lust att ringa någon och skrika i luren att Emanuel måste få hjälp innan han dör. Jag ville att någon skulle förstå allvaret och faktiskt ta tag i situationen.

Det är också en bok för alla oss som helt enkelt är intresserade av våra medmänniskors liv och bryr oss om hur de mår.