Intressant men lång bok i fokus

Hos Cattis med Sofie, Sussie, Catrin, Åsa Ö och Joanna

Denna gång blev det mycket prat om resan som vi ska göra tillsammans i april, men vi hann förstås prata om förra månadens bokcirkelbok De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg också. Vi var flera som läst eller lyssnat på den och en i gänget sammanfattade det hela riktigt bra när hon konstaterade att det var en rejäl samhällslektion men att den kunde har kortats med ungefär 30 procent.

Det var väldigt intressant att höra om fenomenet bacha posh och vi blev alla överraskade över att det var så pass vanligt. Det är något sorgligt över ett samhälle där det är så viktigt att få en pojke att man måste klä en av sina flickor till pojke för att familjen ska uppfattas som komplett och bra. En del utropar sin nyfödda flicka till pojke direkt efter födseln men i andra fall hinner det gå flera år innan innan flickan förvandlas till pojke och får det friare liv som pojkar har medan respekten för mamman växer i andras ögon.

Men vad gör det med ens identitet när man låtsas vara pojke trots att man är flicka? Det fanns många olika berättelser om detta och var inte särskilt enkelt alla gånger. Särskilt inte som de är pojkar endast under några år. När de kommer upp i puberteten behöver de bli flickor igen annars kan de inte gifta sig och föda nya pojkar till släkten.

En kvinna berättade att hon hade svårt för att vara intim med sin man för att hon själv kände sig som man. På frågan om hon skulle velat vara med en kvinna istället blev svaret ändå nej, för hon var trots allt kvinna själv och homosexuell var hon inte.

Författaren har gjort ett gediget om omfattande researcharbete för att kunna skriva denna bok och det var som sagt väldigt intressant. Dock blev det väldigt mycket av allting och vi som lyssnade tyckte att 11 timmar och 42 minuter var i längsta laget för detta tunga ämne.

Dessutom tyckte vi inte att uppläsaren var så bra. Hon var väldigt noga med att artikulera och vara tydlig, men det blev jobbigt ibland. Dessutom betonade hon fel vid några tillfällen så innebörden faktiskt blev en helt annan än den avsedda. Hon sa till exempel att en kvinna hade bara FYRA flickor, så därför fick den femte flickan bli en pojke. Som om det varit annorlunda om hon haft fem eller sex flickor. Hon skulle förstås sagt att en kvinna bara hade fyra FLICKOR. Hon sa även far-modern hela tiden, med långt a. Alla vi andra säger med kort a, precis som vi gör i farmor.

När vi lämnat bokpratet hann vi prata inredning och tv-serier, men framför allt bestämde vi en massa saker inför resan i april. Jag har mejlat alla info om detta, så i en egen mejltråd finns allt möjligt som kan vara bra att veta.

Slutligen var det dags för kvällens värdinna att plocka fram månadens nya bokcirkelbok. Vi bytte därmed ämne från kvinnoförtryck till slaveri. I mars ska vi läsa Den underjordiska järnvägen  av Colson Whitehead. Den finns både som pocket och som ljudbok, så alla kan välja det format de föredrar. Även denna bok är ganska lång, 10 timmar och 49 minuter är ljudboken, så det gäller att börja i god tid.

Efter ännu en trevlig kväll tillsammans var det snart dags att bege sig ut i regnet igen. Nästa gång vi ses hoppas vi på härlig vårsol och då kanske det faktiskt fortfarande är ljust när vi ses.

Det låter trevligt!