Tre liv av Ingela Wadbring
Det är med stor glädje jag på dagen ett år efter boksläppet av Och livet bara pågår av Ingela Wadbring kan presentera hennes fantastiska uppföljare Tre liv som idag utkommer på Hoi förlag. Äntligen får vi veta hur det går för Marija och Iosif som i förra boken bestämde sig för att leva i en okonventionell tresamhet med Iosifs sambo, den multisjuka Almira.
När Marija mötte Iosif hade hon egentligen inga planer på att ha en man i sitt liv igen. Hon hade passerat de femtio och ägnade sin mesta tid åt jobbet. Men på en jobbresa till Svalbard mötte hon oväntat sitt livs stora kärlek och de inledde ett passionerat förhållande. Dessvärre visade det sig att Iosif redan bodde ihop med en annan kvinna som han lovat att aldrig lämna. Efter ett par allvarliga strokes blev nämligen Almira rullstolsburen redan när hon var drygt trettio år och hon hade dessutom afasi, vilket gjorde att hon var mycket svår att kommunicera med, även för dem som stod henne mycket nära. Om Iosif skulle lämna henne hade hon varit tvungen att flytta in på ett hem och det var otänkbart för honom. Läs gärna mer om debutromanen i mitt blogginlägg från förra året.
I uppföljaren har det gått ett par år och Iosif kämpar med att fördela sin tid mellan de båda kvinnorna. Med Marija, som nu flyttat från Göteborg till Stockholm och en egen lägenhet där, kan han vara spontan och ha ett härligt liv, men tillsammans med Almira blir det väldigt enahanda och inrutat. Kontrasten blir så tydlig för honom på helgerna när det är han som är Almiras assistent hemmavid.
En dag får Iosif ett telefonsamtal som vänder upp och ner på precis allting och kommer att påverka den gemensamma tillvaron på alla plan. Ännu en gång tvingas Iosif och Marija fundera över sitt liv tillsammans och ta ställning till nya förutsättningar. Orkar deras redan komplicerade relation med ännu fler påfrestningar?
Även den här gången har Ingela skrivit en riktig bladvändare. Med fingertoppskänsla skildrar hon Iosifs och Marijas liv och det är omöjligt att inte engagera sig i allt de går igenom. Tre liv är en mycket välskriven och genomtänkt bok som det inte går att lägga ifrån sig.
Det som är så speciellt med Ingelas böcker är att exakt det som händer Iosif och Marija är sällsynt, men ändå skulle vem som helst av oss kunna hamna i deras situation. Hur skulle vi reagera då? Det är omöjligt att veta, men det går inte att låta bli att fundera över det. Jag älskar när jag får nya tankar av en bok och det fick jag när jag läste debuten och det fick jag även när jag läste uppföljaren. Det är lika läskigt att tänka sig att jag en dag skulle bli som Almira som att tänka sig att min man skulle bli det. Då skulle ju en av oss hamna i Iosifs situation och hur skulle vi agera då?
Jag har varit redaktör för båda böckerna och när uppföljaren landade i min mejlkorg slängde jag mig över den. Jag var så nyfiken på hur det hade gått för det förälskade paret och nu känner jag samma sak när jag läst klart del två. Nu undrar jag återigen hur det kommer att gå för dem. Jag vet att Ingela är på gång med den tredje och avslutande delen och jag kan knappt vänta.
I torsdags var det releasefest för Tre liv och det var så trevligt att få träffa Ingela igen. Hon och Kerstin Särneö, som faktiskt var min lärare i kursen konsumentjournalistik när jag gick på Journalisthögskolan för många år sedan, samtalade om boken och det är alltid trevligt att höra lite om hur den kom till och vilka planer för framtiden som finns.
Tre liv är en inkännande relationsroman som passar alla som är intresserade av människors liv och som också tycker om att få egna tankar att bära med sig långt efter det att man läst den sista sidan.
Kommentarer