lördag 19 december 2015

Tankar kring Sekten på Dimön



Jag har varit nyfiken på Sekten på Dimön av Mariette Lindstein ända sedan den kom ut på Mörkersdottir förlag i början av 2015. Vi rör oss lite i samma skrivarkretsar på Facebook så jag har stött på boken och författaren flera gånger, men författaren och jag känner inte varandra. Dock är sektämnet så spännande att jag genast blev nyfiken, för hur går det egentligen till när annars kloka människor manipuleras så totalt att de tappar känslan för vad som är vettigt och inte? Klart man blir nyfiken och vill veta.

Sekten på Dimön blir knappast mindre intressant när man vet att Mariette Lindstein själv var insnärjd i Scientologikyrkan i över 20 år. Hon var bara 19 år när hon gick med och när hon till slut lyckades fly hade hon inte träffat sin familj på 16 år. Det går inte att föreställa sig hennes föräldrars oro och ständiga saknad. Om mindre tre år är min egen dotter 19 och mammahjärtat blöder när jag tänker på att hon kan bli lika vilseledd som Mariette Lindstein blev. Hon tilläts inte att ha någon kontakt värd namnet med sin familj och sina vänner utanför kyrkan, utan var hänvisad till att skriva korta censurerade brev då och då. Jag får ont i magen av det. På riktigt.

Med detta i bakhuvudet lyssnade jag på Sekten på Dimön och det var verkligen gripande. Jag har lyssnat alldeles ovanligt uppmärksamt i 14 timmar och det är 14 välspenderade timmar. Jag är nybörjare på att lyssna på böcker istället för att läsa dem och jag kämpar fortfarande lite med formen för det är lätt att tappa alla de små, små nyanserna och upptäcka att tankarna fladdrat iväg lite medan bokens handling pågått och gått förlorad.

Men faktum är att Sekten på Dimön fungerar riktigt bra som ljudbok och de två uppläsarna Gunilla Leining och Björn Wahlberg, matchar varandra väldigt bra. Jag gav boken som boktips till mina bokcirkelflickor för ett par veckor sedan när vi sågs för att se Orup eftersom vi har som projekt att alla ska lyssna på en bok under juluppehållet istället för att läsa. Somliga i bokcirkeln lyssnar nästan alltid medan några av oss helst läser. Den här boken passar helt klart både som fysisk bok och som ljudbok. Faktum är att jag kan tänka mig att läsa den trots att jag redan lyssnat på den och det säger en hel del.

Berättelsen kretsar kring Sofia Bauman som precis tagit sin universitetsexamen och som av en händelse går på en föreläsning med Franz Oswald och genast blir intresserad av ViaTerra, som är den New Age-rörelse han är ledare för. Meningen med rörelsen är att återställa själslig frid och kroppens naturliga balans och precis som när det gäller Scientologikyrkan har rörelsen en magnetisk kraft på kändisar och makthavare. Sekten håller till på en dimmig och vindpinad ö utanför den bohuslänska kusten och där har jag tillbringat så många timmar att jag förstår exakt hur det ser ut och känns i landskapet.

Dock har jag sluppit de elstängsel som rests kring sektens ägor och jag har verkligen sluppit Franz Oswald lynniga humör och allmänna tokigheter. Hur kan vuxna människor finna sig i att bli behandlade som idioter? Hur kan de gå med på att bära en keps för att de gjort något som ledaren ansett vara fel? Det är en perfekt omskrivning av en dumstrut och det gör mig galen.

Men jag köper det. Författaren får det att verka fullständigt rimligt och det är ju själva poängen. Allt sker så stegvis att det nästan inte märks. Ungefär som att månen är ny och plötsligt är den full utan att man helt hann se förändringen. Det bara blir.

Sekten på Dimön är en bok som ökar förståelsen för att människor alltsomoftast är totalt irrationella och för hur lätt det är för en karismatisk ledare att totalt dupera sina anhängare. Välskriven, gripande och viktig, tycker jag.

Om du inte köpt alla julklappar - den här passar alla vuxna och jag tror faktiskt inte att någon enda blir besviken. Möjligen besviken på tingens ordning, för ingen borde hamna i garn av den här typen, men så länge vi drömmer om något som är större än vi själva så kommer det att ske.

En riktigt bra bok på liv och död (jo, faktiskt) är det i alla fall.

Inga kommentarer: