tisdag 11 januari 2022

Hej, får jag störa din ångest? av Linda Zetterström



Alla skulle väl vilja ha en snäll och omtänksam storasyster som knackar på dörren när man känner sig nere? Någon som verkligen bryr sig om en och säger att man är värdefull? Någon som hjälper en framåt när man själv fastnat i sina negativa tankar och inte kommer loss? Någon som säger att man är för bra för att inte ta plats i den här världen? Någon som säger att man är starkare än sin ångest?

Precis så känns det att läsa Hej, får jag störa din ångest? av Linda Zetterström. Hela boken känns som en rar, gullig och omhändertagande storasyster som inte enbart kramas och är förstående utan också hjälpsam och handlingskraftig. Hej, får jag störa din ångest? är en otroligt varm och fin handbok i ångesthantering och den är dessutom skriven på ett väldigt lättillgängligt, och ibland rent av roligt, sätt. 

Författaren Linda Zetterström är specialistsjuksköterska inom psykiatrin och hon arbetar framför allt med hembesök. Genom att knacka på hemma hos sina patienter stör hon deras ångest. För att hjälpa dem ville hon ge dem några tips som de skulle kunna använda sig av. Tipsen tänkte hon samla i en broschyr som hon skulle dela ut till både patienter och kollegor, men projektet växte och växte och till slut blev det en hel bok, som nyligen kom ut på JW förlag.

Linda Zetterström diagnostiserades redan som barn med autism och har också själv drabbats av psykisk ohälsa under sitt liv. Genom att vara öppen med detta hoppas hon att kunna bidra till att minska det stigma som finns kring psykisk ohälsa och hennes egna erfarenheter har tillsammans med både utbildning och arbetslivserfarenhet gjort att boken är lika bred som den är djup. 

Det är så mycket jag tycker om med den här boken. Inte minst när författaren jämför psykisk ohälsa med vinterkräksjukan. Även om vinterkräksjukan är vidrig vet vi ofta varifrån den kom, vi märker snabbt att vi mår dåligt och vi blir friska igen, utan några större komplikationer, inom några dagar. Med psykisk ohälsa är det ofta precis tvärtom. Det är inte så lätt att veta varifrån det dåliga måendet kommer och det kan ta lång tid innan både vi och vår omgivning inser hur illa det är ställt. Och om det vill sig riktigt illa kan psykisk ohälsa leda till den yttersta konsekvensen - självmord. 

Lika lätt som vi pratar om vinterkräksjuka borde vi prata om psykisk ohälsa.

Genom en mängd handfasta tips, där det ingår att slänga boken i väggen för att få ut en del av sina aggressioner, vill Linda Zetterström hjälpa läsaren att hantera sin ångest. Hon tipsar till exempel om akutlappar. Akutlapparna har samma färger som trafikljusen och ger en ledtråd till hur patienten egentligen mår. Grön lapp står för att ångesten är hanterbar, gul för ökad ångest och röd för hög ångest eller panikångest. På samtliga lappar finns åtgärder nedskrivna och att de redan finns där kan underlätta när patienten hamnar i en akut situation.

Det finns också gott om reflektionsövningar, där man direkt i boken kan skriva ner sina egna tankar, och vi får också veta vad som händer om man blir inlagd på en psykiatrisk avdelning. Det är omöjligt att få med allt som boken innehåller, men kort sagt saknar jag inget alls. Boken är på över 280 sidor så nog känns det som om det allra mesta som borde vara med också är med.

Ofta tipsar jag om böcker som jag jag varit redaktör för men jag har inte varit ett dugg inblandad i denna pärla till handbok. Min enda koppling är att jag ibland samarbetar med förlagschefen Jenny Westerlund som gett ut boken och därför har jag gjort en intervju med författaren Linda Zetterström. 

Hej, får jag störa din ångest? är en riktigt fin och hjärtevarm handbok om ångesthantering och den rekommenderas varmt både till de som redan har en ångestdiagnos, men också till andra som kanske inte vågat ta steget att be om hjälp ännu, men ändå mår psykiskt dåligt emellanåt. Även närstående till personer som drabbats av psykisk ohälsa och människor som helt enkelt är intresserade av andra människors liv kan finna mycket intressant och matnyttigt i denna välskrivna och genomtänkta bok. 


söndag 12 december 2021

Flickan från andra sidan havet av Sophie G Hallgren



Här kommer ett helt ljuvligt boktips! Man måste inte ha små barn att läsa sagor för för att fullkomligt älska bilderboken Flickan från andra sidan havet av Sophie G Hallgren. Det går alldeles utmärkt att köpa den till sig själv och läsa den om och om igen för att varenda sida andas kärlek och omtanke. Illustrationerna av Katarina Vintrafors fångar känslan helt perfekt och det är en njutning varje gång man vänder blad och får mer av både sagan i sig och sagovärlden vi dras in i via bilderna.

Maya fyller sex år idag och har precis haft ett härligt födelsedagskalas. Ändå känner hon sig inte glad. Hon saknar sin biologiska mamma. För att trösta den olyckliga lilla flickan berättar hennes adoptivmamma Frida sagan om flickan från andra sidan havet. 

Mamman Elena älskar sin dotter men kärleken räcker inte för att hålla hungern borta. Den lilla flickan blir allt magrare och Elena tvingas fatta sitt livs största och mest smärtsamma beslut. Hon måste hitta en ny familj till sin älskade dotter. En familj som kan ge henne både mat och kärlek.

Det är en mycket rörande och varm historia och jag har haft den stora glädjen att få vara redaktör för denna ljuvliga pärla. Det var också jag som kopplade ihop författaren Sophie med min absoluta favoritillustratör Katarina och tillsammans skapade de den magi som jag var säker på att de skulle få till. 

På baksidan av boken, som är utgiven av Whip media, står det att det är en berättelse om djup saknad och förtvivlad längtan som många barn som inte lever med sina biologiska föräldrar kan känna igen sig i och jag tycker att det är så fint och viktigt att våga ta upp detta brännande ämne. Sophie är själv adoptivförälder och därför väl medveten om tankar och känslor som kan dyka upp hos både barn och föräldrar.

Den vackra boken är tänkt för barn i åldern 6-9 år och jag är övertygad om att den kan vara en fin tröst för barn som av någon anledning inte lever med sin biologiska föräldrar. Men man kan älska den även om man är betydligt äldre än så och dessutom oadopterad - som jag. 

Den är nämligen kort och gott bedårande. Passar perfekt under vilken julgran som helst!

söndag 21 november 2021

Stumt ljus av Boris Zetterlund

Ibland sticker ett manus ut lite extra för mig som redaktör. Det kan handla om en spännande karaktär, ett egensinnigt språk eller ett annorlunda innehåll. När jag fick manuset Stumt ljus av Boris Zetterlund på mitt bord fångade det genast mitt intresse. Det är kul att få läsa om något som jag knappt alls känner till men plötsligt upptäcker att jag gärna vill veta mer om. Precis så vara det med Stumt ljus som idag kommer ut på Hoi förlag

Romanen utspelar sig 1912 och filmens pionjärtid har just inletts. Tack vare att den unge Vilhelm kan italienska får han i uppdrag att resa till Trieste för att träffa en filmdistributör. På resan träffar han Simone som är några år äldre och också jobbar inom den nya spännande filmbranschen.

Upplevelserna på resan i Europa blir många och utmanande för den lite tafatte och oerfarne Vilhelm och kabaréer, caféer och andra äventyr blir plötsligt en del av hans vardag.

Redan tidigt i berättelsen blev det tydligt för mig att författaren lagt ner mycket tid på en omfattande research och det uppskattar jag. Jag tycker mycket om film och har alltid gillat att gå på bio, men mina kunskaper om filmens värld för över hundra år sedan är minst sagt begränsade så därför värdesätter jag att Boris delar med sig av sina djupa kunskaper på ett sätt som gör att det blir intressant för mig att läsa. Jag känner mig aldrig utanför, utan tvärtom inbjuden och välkommen till stumfilmens magiska värld.

Språket är ledigt och lätt samtidigt som det innehåller en del nödvändiga facktermer som dock aldrig blir för svåra eller jobbiga. På något sätt känns det att handlingen utspelar sig för över ett sekel sedan utan att språket känns ålderdomligt och högtravande. Jag tycker att Boris hittat en fin balans för att ta oss tillbaka i tiden och faktum är att när jag läser ser jag märkligt nog ofta scenerna i svartvitt. Det har jag aldrig upplevt tidigare.

Jag ser alltid manus och böcker som en film som rullar i mitt huvud medan jag läser och jag blev lite full i skratt när jag insåg att det mesta av det som händer i romanen har jag faktiskt tänkt mig i svartvitt, trots att den vanliga världen var lika färggrann 1912 som nu. Det var förstås endast filmerna som var svartvita.  Ändå slår det igenom så hos mig och det måste betyda att jag minsann förflyttas precis till den tid som Boris skildrar. 

Romanen handlar om väldigt mycket mer än enbart filmens värld för både Vilhelm och Simone har rätt så komplicerade liv med en hel del bagage att släpa runt på och då menar jag inte i form av resväskor. Ett smakprov hittar ni här

Det händer att författare har någon sida i slutet av boken med noter eller referenser som stödjer eller verifierar berättelsen man nyss läst. För min del slår Boris någon form av rekord för att vara i en skönlitterär roman. Han börjar med nästan fyra sidor med olika namn för även om Stumt ljus är fiktion så är det många personer och platser som har en historisk förankring. Efter sidorna med det intressanta persongalleriet kommer ytterligare tre sidor med noter där en hel del blinkningar till verkligheten förklaras. Jag tycker sådant är riktig roligt och det gör att berättelsen känns väldigt autentisk trots att jag vet att den är en produkt av författarens fantasi. Helt taget ur luften är det i alla fall inte alls. 

På baksidan av boken står det att romanen är en kärleksförklaring till tiden efter förra sekelskiftet och filmens banbrytare, särskilt kvinnorna och dess framträdande roll och så är det. Jag tänkte flera gånger när jag läste att det är kvinnorna i den här berättelsen berör mig allra mest. 

Omslaget tycker jag också är så läckert. Självklart är det svartvitt, något annat hade ju varit otänkbart, och kvinnan på bilden poserar så vackert i strålkastarens sken att det blir som en tavla. 

Stumt ljus rekommenderas varmt till alla vuxna läsare som gillar att bli både underhållna och allmänbildade, men kanske lite extra till vana läsare som tycker att det ges ut för mycket mellanmjölksböcker, som påminner alltför mycket om varandra, och som längtar efter något som sticker ut i mängden. Den här boken är jag säker på att ni kommer att gripas av och minnas långt efter det att den sista sidan är utläst.


onsdag 22 september 2021

Mullbärsträdet i Aleppo av Kadir Meral


Ibland läser man en bok som innehåller allt. En bok som innehåller så mycket att man blir helt överrumplad och nästan alldeles matt. Precis så är det med Mullbärsträdet i Aleppo av Kadir Meral som släpptes på Hoi förlag igår. Den innehåller dramatik, kärlek, hat, våld, lycka, glädje, sorg, liv, död - allt!

Eftersom jag haft den stora förmånen att få vara redaktör till boken har jag haft kontakt med författaren medan han mejslat fram den här fina berättelsen. En av de första sakerna som jag mejlade till honom och undrade var hur han burit sig åt för att nästla sig in så i sina karaktärers hjärnor. Det är verkligen skickligt för hur kan man skildra en osympatisk person så att vi läsare faktiskt förstår hur han tänker? Och hur kan han komma så nära huvudkaraktärerna Tareq och Zahra att det för mig som läsare känns som människor jag känner? Och Radovan? Och Mijalko? Och Natalja som han så kärleksfullt porträtterar?


Kadir är utan tvekan en historieberättare utöver det vanliga. Han är mästerlig på att komma på en historia och berätta den. Han bara har det i sig. Det betyder förstås inte att han kan strunta i att göra research. Nejdå, tvärtom. För att den historia som Kadir har inom sig ska bli precis så trovärdig och verka precis så sann som Mullbärsträdet i Aleppo gör krävs en del efterforskningar. 

Han berättade på den flotta releasefesten igår att han var tacksam över att såväl Polismyndigheten som Migrationsverket hjälpt honom med information om hur det verkligen går till. Hur fungerar ett tufft förhör med en råbarkad IS-återvändare egentligen? Och hur handläggs ett asylärende till nu för tiden? Alla de här detaljerna gör att man verkligen tror på historien. Den känns oerhört autentisk och det får mig som läsare att engagera mig djupt i berättelsen. 


I grund och botten handlar allt om Tareq, som lämnar Syrien sedan hela hans familj dödats när hemmet jämnades med marken i en attack, och Zahra, som har ett rent helvete bakom sig sedan hon varit fånge hos IS. Båda flyr för livet under mycket farliga och otäcka omständigheter och hamnar så småningom i Sverige. Men livet i det nya landet blir inte så rosenskimrande och lugnt som de hoppats på. Ondskan de båda flydde från dyker upp när de minst anar det och ställer allt på ända.

Språket i romanen är också så fint, för sättet karaktärerna uttrycker sig på är deras eget. Jag älskar när jag känner igen en författares sätt att skriva samtidigt som karaktärerna får eget liv just utifrån hur de talar och för sig. Detta var något jag upplevde redan i Kadris debutroman Pojken som följer sin skugga, som jag bloggade om 2019, men sedan debuten har språket förfinats ytterligare och det är ett sant nöje att få uppleva det.


Känslan man får av Orienten i boken gick igen på releasefesten på Jenin grill i Kungälv igår. Det var ett riktigt mysigt ställe med så goda röror att jag hade kunnat äta dem varje dag. Det var också underbart att få uppleva att hela högen med böcker på bilden tog slut så Kadirs snälla fru Josefin fick åka och hämta en ny kartong. Det värmer mitt hjärta att så många ville köpa boken, för den förtjänar verkligen många läsare. 

I releasepresent av mig fick Kadir en ljusstake från Majas Cottage, som stöder Barncancerfonden och har bidragit med flera miljoner konor till forskningen genom åren. Jag ville köpa något som knöt an till träd-temat med tanke på romanens namn och när jag hittade lyktan med lönnlöv på föll alla bitar på plats. Det passade så väldigt bra för jag bor på Lönnvägen och det är just på Lönnvägen jag läst den här fina berättelsen. Mullbärstädet i Aleppo finns nu i bokform på Lönnvägen i Onsala. Det är fint det!


Mullbärsträdet i Aleppo
 (läs gärna ett smakprov) är en fantastisk bok som inte kommer att lämna någon oberörd. Även unga vuxna som är vana vid ett snabbt tempo och mycket handling är en utmärkt målgrupp för denna pärla. Eftersom alla personer i berättelsen blev så levande för mig kan jag inte låta bli att undra vad som hände sedan. 

Det är så härligt när det känns så. 



tisdag 21 september 2021

Draken av Isabelle Törnqvist


Äntligen! Idag släpps den tredje och avslutande delen av Enigmatrilogin av Isabelle Törnqvist. Jag tror att många har längtat efter den här romanen och jag är säker på ingen kommer att bli besviken. Draken är en riktigt bra, välskriven och spännande berättelse och man vet dessutom aldrig riktigt var man har Isabelle. Man blir alltid överraskad när man läser hennes böcker och det uppskattar jag mycket. 

Till och med när det är tredje romanen och man tror att man vet hur det ska gå så händer oväntade saker som gör att man drar efter andan längs vägen. Ändå är allting hela tiden rimligt och tänkbart. Trots att det alltså är fantasy vi pratar om lyckas Isabelle leda oss på ett säkert sätt genom sin alldeles egen och speciella värld och göra den verklig för oss läsare. 

Redan i första delen, Fågeln, målade hon upp ett landskap som var så tydligt att det kändes som att titta på en film och faktum är att jag skulle önska att alla tre delarna blev film. De skulle passa utmärkt som film även om jag inser att det skulle bli väldigt dyra produktioner, för att skapa världen som Isabelle har hittat på låter sig inte riktigt göras i en lokal i Trollywood direkt. Men bra skulle det bli – ingen tvekan om det. 

Jag har haft det stora nöjet att få vara redaktör för samtliga tre böcker och det har varit härligt att se hur en redan från början väldigt begåvad författare blivit allt säkrare på hantverket. Isabelle har sin egen ton och redan efter någon sida känner jag igen hennes sätt att skriva. Det är rakt och stilsäkert och samtidigt lättläst utan att vara enkelt eller tråkigt. 

Språket passar berättelsen väldigt bra för det är en dramatisk berättelse vi bjuds på men det raka sättet som Isabelle skriver på gör att det aldrig blir svulstigt eller sentimentalt. Tvärtom kan det nästan bli mer gripande när det är så direkt och osentimentalt berättat. Särskilt finns det en scen med barn som jag förmodligen aldrig kommer att glömma. Den har etsat sig fast i mitt minne och är otroligt stark fortfarande, trots att det är flera månader sedan jag läste den. Eftersom jag inte vill spoila berättar jag inte mer än så, men jag tror att många läsare kommer att bli lika berörda som jag. 


Huvudkaraktären Svala är en intressant person med många bottnar och ett av Isabelles syften med sina böcker har varit att utforska gott och ont. Kan man vara både ond och god samtidigt? Kan man i grunden vara god men ändå begå onda handlingar? Jag gillar verkligen den filosofiska undertonen som finns som klangbotten i samtliga delar men som allra mest kommer fram i Draken.

Det är också härligt att se hur mycket Svala utvecklas som person hela tiden. Visserligen hinner det gå några år från vårt första möte med henne i Fågeln, via Kirin och tills vi skiljs åt i Draken - hon går från att vara barn till att bli en vuxen kvinna - men det är inte ofta man får uppleva en så tydlig utveckling som Svala genomgår. Allt hon går igenom, och det är verkligen en hel del, tvingar henne att utvecklas.

Hennes bäste vän Ahren går också igenom diverse hemskheter och det påverkar hans och Svalas relation till varandra. Även Jäger och Kaiser är intressanta karaktärer som utvecklas mycket under årens lopp. 

Så här står det om Draken på Adlibris:

I Shirin råder en ny ordningsmakt och Svalas inflytande är starkare än någonsin. Efter att ha konfronterats med sina mörka sidor börjar hon inse vilken roll hon har att fylla, att hon är den som ska leda folket mot frigörelse från CC och hans dödsherdar. 

Segern känns nära, Svala och hennes allierade är bara ett steg ifrån att skapa det mäktigaste vapnet på jorden – Draken. Men när något går fel kastas hela planen om intet. En mystisk sjukdom sveper genom staden och Svala är en av dem som drabbas. 

Jäger gör en upptäckt om chimärerna som förändrar allt och Ahren får ett nästintill ogenomförbart uppdrag av Draken. Han ställs inför ett omöjligt val som kommer att avgöra hela Shabalas öde.

 

Nog låter det spännande? Det är det också. 

Hoi förlag har ofta väldigt snygga omslag på sina böcker och Enigmatrilogin är sannerligen inget undantag. Tvärtom tycker jag att den här serien är något av det allra snyggaste förlaget släppt. Cecilia Pettersson på Pica Pica design har gjort ett strålande jobb. Hon har verkligen fångat en känsla. 

Draken är en bok som passar alla som gillar fantasy, men också alla som är intresserade av mänskliga relationer, vad människor betyder för varandra och vad man är beredd att göra för andra - och för världen. Inte minst passar den alla som gillar välskrivna, genomtänkta och bra böcker i allmänhet. Man måste absolut inte vara ett fantasyfan för att svepas med av Enigmatrilogin. 

En bra bok är en bra bok oavsett genre och det här är definitivt en bra bok. 

måndag 30 augusti 2021

Hemligheter mellan dig och mig av Eva Eriksson Klang


Internet och smarta telefoner är fantastiska och inget jag skulle klara särskilt många timmar utan. Men tekniken skapar också möjligheter för personer att göra hemska saker. Inte minst mot barn.

Eva Eriksson Klang har skrivit boken Hemligheter mellan dig och mig som handlar om Emma, som är tretton år och får kontakt med Jens på nätet. Jens är ett par år äldre och förstås väldigt spännande för Emma. Men är allt verkligen som Emma tror och som Jens säger?

Genom Emmas jättehemliga dagbok får vi följa henne under några månader i sjunde klass och vi får ta del av hennes vardag som genomsyras av vänskapsbekymmer, svåra matteprov och hennes föräldrars relation till varandra. 

Romanen riktar sig i första hand till läsare i åldern 12-15 år och kan självklart läsas av ungdomarna i ensamhet så att säga. Men jag tycker också att den är en bra utgångspunkt när man ska prata med sina barn om nätets positiva sidor, men också de faror som lurar där ute. Även lärare till barn i de tidiga tonåren kan använda boken i någon form av temaundervisning för att få en utgångspunkt att diskutera kring. 

Det är lätt att känna med Emma eftersom vi får läsa hennes dagbok och jag tycker att det är ett smart grepp för det ger också en känsla av hur dagarna, veckorna och även månaderna går medan vänskapen med Jens hela tiden finns där och gör Emma pirrig.

Jag fick detta recensionsexemplar av författaren och läste den i ett nafs, för språket flyter på och är väl anpassat till målgruppen. 170 luftiga och rappa sidor passar nog de flesta ungdomar.

Hemligheter mellan dig och mig är inte bara läsvärd för sin egen skull utan också ett bra verktyg för viktiga diskussioner. Tyvärr tror jag att många ungdomar, i olika hög grad, känner igen sig i Emmas berättelse. 

Det gör historien än mer angelägen. 

söndag 21 mars 2021

Längden av ett ögonblick av Frida Herrgård

Vad skulle du göra om du vaknar en morgon och upptäcker att en främmande man tagit sig in i ditt låsta radhus och hotar dig med kniv? En av dina egna köksknivar dessutom. Samtidigt ligger din lilla dotter och din svärmor och sover på ovanvåningen. Vem är den illaluktande mannen och vad gör han hos dig? Hur kom han in? Vad vill han?

Det här är precis vad som händer J i Frida Herrgårds debutroman Längden av ett ögonblick. Grunden till berättelsen är alltså smått surrealistisk och väldigt otäck, men allteftersom man läser förstår man vad som hänt och vad mannen gör där. 

J följer motvilligt D till köket och sittande vid köksbordet berättar han om sitt liv. Hon dras in i hans tragiska historia och det gör man även som läsare. Från att ha tyckt att D enbart är en hotfull, hemsk och ofräsch person fattar man som läsare sympatier för honom.

Frida är otroligt skicklig på att fördjupa karaktärerna och leda oss läsare precis dit hon vill ha oss. Det är omöjligt att inte dras in i denna psykologiska och berörande roman som i grunden handlar om hur vi lever våra liv, vad som egentligen är viktigt i livet och hur vi reagerar när vi ställs inför det allra svåraste. 

Språket är lättillgängligt på ett rakt och okomplicerat vis. Sättet Frida skriver på gör att man å ena sidan flyger fram över sidorna och å andra sidan samtidigt reflekterar över livets svåra frågor. Det blir en mix som man sällan upplever som läsare. 

Jag har haft den stora förmånen att få vara redaktör för Längden av ett ögonblick och i samma sekund som jag såg titeln, som jag genast föll för, hoppades jag så att boken skulle vara riktigt bra. En så vacker och tänkvärd titel bara måste ha ett lika tänkvärt och intressant innehåll. Och jag blev inte besviken. Tvärtom - det är en fantastisk berättelse som det är svårt att släppa tankarna på. 

Idag släpps romanen på Hoi förlag och jag önskar så att den får många läsare. I bokcirkeln har vi många gånger genom åren pratat om att författaren borde ha strukit sisådär 100 sidor i mitten, men så är det inte alls här. Boken är endast på 190 sidor och varenda sida är viktig. Jag skrev tidigt under vårt samarbete till Frida att jag tyckte att det var så bra och faktiskt också modigt att låta den vara förhållandevis kort. Det blir en speciell intensitet i en bok som inte svävar ut till både höger och vänster utan hela tiden håller sig till exakt det som ska berättas. 

Frida Herrgård bor i Stockholm, men för ett par veckor sedan var hon på besök bara någon mil från mig och då passade vi på att ses. Hon bjöd på hembakade semlor som vi åt utomhus och det var otroligt roligt att ses. Självklart passade jag på att ta några bilder som jag skulle kunna använda här. 

Längden av ett ögonblick är en fantastisk bok som passar de allra flesta, skulle jag vilja säga, men kanske ändå allra mest kvinnor i alla åldrar, eftersom J är kvinna. Åtminstone har jag väldigt lätt för att sätta mig in i hennes utsatta situation då hennes man är bortrest och hon ensam bär ansvaret för både sin, sin dotters och svärmoderns säkerhet. Det finns ett generöst smakprov på 22 sidor och läs gärna det för att få en uppfattning denna välskrivna och gripande pärla. Boken finns även som ljudbok på olika streamingtjänster.